Ingen har väl missat att det är pridefestival nu i helgen? Vi tippar på att ett guldkorn ur det myller av jippon som erbjuds kommer vara Mums Mums-festen på Judy's på lördag, och Fläskprivat the Musical som hör till.
Petter Wallenberg - bögjävel, festarrangör och musikalgeneral - berätta om festen!
-Det är som en kreativ explosion och en blandning av olika scener som jag ville föra samman, och det gör jag med David Amberton. Det blir musik, uppträdanden och framförallt Fläskprivat the Musical som jag håller på att sätta upp. Den är en musikalisk dramatisering av en helt bisarr underground-klassiker, en kultporrfilm från 1987 som är mer Norén-pjäs än porr. Några tjejer svarade på en annons i gula tidningen och åkte ut till förorten för att filma vad de trodde skulle vara en konventionell porrfilm med en kvinna som heter Majbritt, men det slutar med att hon tar över hela showen, det blir som Majbritts talkshow, och hon kommer med helt underbara historier om livet och karlar och porr och allt möjligt.
Hur gör man en musikal av en porrfilm?
-Det skulle ju inte gå att göra av en konventionell porrfilm, men nu är det här ju inte det, utan det är en misslyckad porrfilm som blivit kultklassiker. Man måste se Fläskprivat själv för att förstå vilken legend Majbritt är, och vilken kulturskatt det här är, som måste föras ut till massorna. Därför har vi också lagt ut en trailer inför festen på YouTube, där vi har tagit fram Majbritts bevingade ord ordentligt, och där man kan bekanta sig med karaktärerna.
Du har sagt att du flyttar tillbaka till Stockholm för att tillföra det du tycker saknas, nämligen en gör-det-själv-kultur. Vad menar du med det?
-Ett sätt att inte sitta och vänta på att någon annan ska leverera en grej. Jag menar,jag har aldrig satt upp en musikal tidigare, men då tänkte jag att jag ville göra det, och då hittade jag folk som ville vara med och sedan satte jag bara igång. Att man drar in och bara gör en grej, utan att det finns en budget, utan att det finns kommersiella krafter bakom. Det här en punkgrej liksom.
Är den här avsaknaden av en gör-det-själv-kultur någonting du tycker saknas i gaykretsar eller i Stockholm i allmänhet?
-Det som var intressant för mig var att inse att mycket av det jag klagade på i boken var ur ett gayperspektiv, men sedan har jag insett att det ju är för att det handlade till stor del om ett allmänt perspektiv i Sverige. Att gayscenen ser ut som den gör handlar ju om att det ser ut så i Sverige som helhet.
Ja, det pratas ju en del om att det finns mycket byråkratiska hinder i Sverige. Upplevde du många sådana?
-Nej, faktiskt inte alls. Jag tror att hindrena sitter i folks huvuden. Visst, det är ett väldigt reglerande system, men vill man göra någonting är det bara att sätta igång.
Varför tror du att bögar tar så mycket mer plats i media än lesbiska?
-Jag skulle vilja säga att lesbiska fortfarande är mer politiska än vad bögar är. I dagens mediasamhälle är det mycket fokus på yta och kommersiella intressen, och därför passar bögarna bättre in idet. De har blivit avskalade från all radikalitet. Bögarna var väldigt måna om att få sin acceptans, och när de väl hade fått det gjorde de sig av med allt som kunde tänkas vara obekvämt. Så därför passar de bättre i media.
Den här festen då, är den politisk eller blir det det här hedonistiska som man ofta ser i media när det handlar om gaykulturen?
-Jag tycker att hedonism är politik, framförallt i Stockholm. Det finns väldigt läskiga fascistoida tendenser här där man hela tiden utropar sig kränkt och där konst och kultur inte får pusha gränserna. Konst och kultur ska alltid vara politisk, det ska alltid pusha gränserna. Men det jag framförallt vill uppnå med det här är att alla bara ska ligga i en enda hög, och att ingen ska tycka att man är kränkt, utan att man bara ska ligga som i en stor grop och kränka varandra.
Såkränkningen är ett mål?
-Ja, vi har ju skrivit "Kom inte, du blir kränkt" på flyern. Kränkt is the new black.
MumsMums och Fläskprivat the Musical
lördag 26 juli
Judy's,Närkesgatan 8
20.00-01.00
