Bråkrecap: Metro

Metros ägare låter sig intervjuas i den rasistiska tidningen Nyheter Idag och de anställda flyr Sveriges största dagstidning i panik. Men det är inte bara de senaste dagarna som har varit turbulenta på Metro. Vi försöker reda ut vad som har hänt från början.

15 februari 2017 – nya ägare
Metro får nya ägare. Den så kallade Qvibergsfären köper, genom investmentbolaget Custos, Metro från Kinnevik för 50 miljoner kronor.

Dåvarande chefredaktören Eric Ljunggren säger att “det känns oerhört spännande” och att den nya ägarna självklart aldrig kommer att få påverka innehållet i tidningen. “Det fungerar inte så. Jag har aldrig varit med om – och skulle aldrig acceptera – att låta det dagliga nyhetsarbetet styras av en ägare”. Det kan vara värt att notera att han säger det här i en intervju med sin egen tidning, det ansågs med andra ord viktigt att påpeka.

Detta antagligen på grund av att en av de som äger investmentbolaget Custos, som alltså köpt Metro Sverige, är Mats Qviberg.

Mats Qviberg är känd för att vara kritisk mot media överhuvudtaget och Svenska Dagbladet i synnerhet. Han är finansmannen som var med och grundade den numera avvecklade och skandalomsusade HQ Bank. Efter HQ-kraschen frikändes Mats från alla svindlerimisstankar. Dock kvarstår beslut om krav på enorma skadestånd. Carolina Neurath, som tidigare arbetat på Svenska Dagbladet har skrivit en bok om “den riskabla tradingverksamheten” och bankens långa uppgång och tvära fall. Därav hatet mot SvD.

Mats Qviberg bryter i samband med uppköpet av Metro sin bojkott av SvD och säger att han “gärna vill se sig som en svensk Rupert Murdoch”.

Rupert Murdoch är en amerikansk-australiensisk mediemogul som står för en typ av medieägande som vi i Sverige, som tur är, är ovana vid – ett politiserat ägande, där tidningens uppfattning avspeglar ägarens.

15 februari – Malin Ekman skriver krönika

Med anledning av det här uttalandet, och för att Mats Qviberg är den han är, skriver Malin Ekman samma dag en krönika i Svenska Dagbladet. Hon uttrycker oro för vad Mats Qviberg kan komma att innebära för Metros redaktionella riktning – vad betyder det att någon som gärna ser sig som Rupert Murdoch äger en tidning? Ja, kanske att han kommer att bete sig som Rupert Murdoch och styra innehållet, helt enkelt. Trots att chefredaktören Eric Ljunggren sagt att det inte får ske.

6 mars

Skärmdump från Talarforums hemsida där Jenny Hedelin och Metros ägare Christen Ager-Hanssen tillsammans går att boka för en föreläsning.

Jenny Hedelin, som också har skrivit en bok om HQ Bank, men i mer positiva ordalag än Carolina Neurath och dessutom tillsammans med Christen Ager-Hanssen, som äger Custos tillsammans med Mats Qviberg och i samband med uppköpet blivit styrelseordförande för Metro, visar sig ha rekryteras till Metro. Det uppmärksammas av Resumé i och med att hon skrivit en artikel på metro.se. Men hennes titel är inte reporter, utan “affärsutvecklare”.

28 mars – ny chefredaktör

En ny chefredaktör och ansvarig utgivare utses på Metro: Staffan Erfors, tidigare chefredaktör på Realtid, en annan tidning som numera ägs av Mats Qvibergs Custos. Tidigare chefredaktören Eric Ljunggren får rollen som vice VD istället.

30 mars – ny VD
Mats Qviberg utser en ny VD för Metro: HQ Banks tidigare vd Mikael König.

31 mars – ny krönika från Ekman
Malin Ekman skriver ytterligare en krönika om Mats Qviberg och uppköpet av Metro. Efter de nya rekryteringarna frågar hon sig vilka som vill äga medier och varför.

16 april – "stalinister ska rensas ut"
På Twitter från Mats Qviberg frågan om när hans värderingar ska börja genomsyra tidningen Metro. Qviberg svarar att det tar en stund, “Vi måste rensa ut en del stalinister först :-)”.

20 april
Malin Ekman skriver en ny krönika. Hon förklarar varför det är oroväckande att Mats Qviberg rekryterar sina vänner till ledande poster på Metro. “Hur det står till med den journalistiska friheten när tidningens ledargarnityr hämtas från HQ-vänliga läger?”, frågar hon sig.

24 april
Ägaren och styrelseordföranden Christen Ager-Hanssen skriver en debattartikel i SvD (!) med rubriken “SvD och Ekman driver kampanj mot Qviberg”. “Det kan liknas vid en häxjakt” skriver han om Malin Ekmans krönikor. Malin Ekman svarar: “Välkommen till mediebranschen”.

29 april – Inspelat telefonsamtal kommer ut

I Sveriges Radios Medierna i P1 avslöjas att Mats Qviberg har ballat ur av Malin Ekmans krönikor. Flera gånger har han ringt upp henne och hon har haft sinnesnärvaro nog att spela in samtalen. Han kallar henne “aphjärna”, tar upp irrelevanta faktamissar och säger att han nu minsann ska granska henne. “Det är inget hot, det är ett löfte”. När Medierna, som bokat in en intervju med Qviberg berättar att de har tillgång till inspelningar ställer han in intervjun. SvD:s chefredaktör går ut med att han ser på samtalen som en säkerhetsfråga och Malin Ekman kallar det ett försök att “tysta mig som journalist”.

Dagens Nyheters utvecklingschef Martin Jönsson är inte förvånad och skriver: “Han vill skrämma till tystnad. Han vill att de reportrar som ställt kritiska frågor och skrivit kritiska kommenterar ska sluta med det, eftersom kostnaden är alltför hög. Så gör kanske en finansman. Men så kan inte en medieägare eller någon som på något sätt förknippas med publicistisk verksamhet göra".

12 maj
Tidigare chefredaktören och sedan 28 mars vice VD:n Eric Ljungren lämnar Metro med omedelbar verkan. Han säger att det “varit planerat under en längre tid”.

12 maj – intervjun i Nyheter Idag
Samma dag publiceras en intervju med Mats Qviberg och Christen Ager-Hanssen på den “alternativa nyhetssajten” (rasistiska) Nyheter Idag. I den uttrycker sig Qviberg som en svensk Donald Trump och säger att Metro ska bli “mindre politiskt korrekt” och vara en tidning för “vanligt folk”. Ager-Hanssen säger att Nyheter Idag skulle kunna vara en “framtida samarbetspartner” när de diskuterar hur man ska nå ut till fler människor. Qviberg använder återigen ordet stalinist när han pratar om en artikel som handlat om tiggeriet – som han tycker inte borde ha publicerats. “Det där är en typisk stalinist som vi borde bli av med, som skriver en sådan artikel mot bättre vetande”.

13 maj – första avhoppet

Viktor Banke meddelar att han slutar som kolumnist på Metro efter att ha läst artikeln i Nyheter Idag.

Med anledning av intervjun i Nyheter Idag går Tomas Eriksson, gruppledare i Stockholms läns landsting (MP) ut och säger att han vill se över Metros avtal med SL. “Om Metro innehållsmässigt utvecklas till en alternativ högertidning är det inget vi bör dela ut i tunnelbanan”.

14 maj – pudel och andra avhoppet
Christen Ager-Hanssen pudlar och säger “att Nyheter Idag är en politisk sajt, det hade jag inte en aning om”. Utöver att det är pinsamt att som Metros ägare inte “ha koll på det” så låter det aningen misstänkt eftersom Ager-Hanssen i den faktiska intervjun ger sken av att ha gjort väldigt mycket research på sajten. I stycket som avhandlar eventuella framtida samarbeten säger han: "Du har varit duktig på att tänka trafik. Du tänker trafik. Jag har analyserat din sajt och du tänker trafik och där gör du helt rätt. Sen har du gjort lite saker kopplat till SD som kanske var otaktiskt. Men oavsett, du har ju trafik. Du kan nog bygga det och du gör det ganska mean and lean, det vill säga du gör det effektivt. Du måste ju driva det som ett företag, du kan inte blöda." Intervjun avslutas med att Ager-Hanssen föreslår ett möte på Metros redaktion.

Evyn Redar väljer att sluta som kolumnist på Metro. Även hon anger “en intervju som visar på en ny färdriktning som hon inte vill vara en del av” som anledning.

15 maj – "ursäkt" och avhopp tre, fyra, fem, sex och sju

Mats Qviberg medverkar i Gomorron Sverige på SVT där det kan tänkas vara meningen att han ska be om ursäkt. Vilket han delvis gör. Han säger att det var olämligt att vara med i Nyheter Idag, inte för att det är en SD-vänlig sajt (“det har jag inget problem med, SD är ett riksdagsparti”) utan för att det satte igång allt det här. “Jag visste inte ett enda dugg. Jag borde, men det var en kille som hette Chang Frick och jag trodde det var nån invandrarkille och jag har alltid velat uppmuntra människor som startar sånna här sajter, jag tycker media är viktigt.”

Innan dess har han hunnit få frågan av Marianne Rundström om det inte hör till reglerna att en ägare låter bli att uttala sig om det redaktionella arbetet. “Jag har aldrig uttalat mig om det redaktionella arbetet”, svarar han då.

På frågan om hur mycket tidningsägare ska lägga sig i det redaktionella svarar han en kort stund senare “mer än vad familjen Hjörne och Bonnier har gjort, jag tycker de har varit slarviga” och uttalar sig alltså, återigen, om det redaktionella arbetet.

I samma intervju säger han att han bara använde ordet “stalinist” eftersom folk inte vet vad “feodal” betyder. Det han egentligen menade var “förändringsobenägen”.

Som av en slump (?) kommer nyheten att Emmelie Wallroth, i dag nyhetschef på Metro, kommer att sluta och bli nyhetsredaktör på Omni.

Reportern Anton Säll skriver på Twitter att han slutar på Metro och inte har något annat jobb.

Den andra nyhetschefen, Johanna Cardell, meddelar att även hon slutar på Metro för att hon “känner att det är dags att gå vidare”.

TV4 avbryter sitt samarbete med ett av Metros flaggskepp: Viralgranskaren – där virala nyheters sanningshalt granskas. "De senaste dagarnas uppmärksammade uttalanden av Metros ägare kring medarbetare "man borde bli av med", väcker dock farhågor kring redaktionens möjligheter att framöver jobba helt självständigt", skriver programdirektör Viveka Hansson.

Kolumnisten Emma Frans meddelar på Twitter att också hon slutar att skriva för Metro.

Anna Berghe, Metros krogrecensent i Skåne, ska enligt uppgift till redaktionen också ha sagt upp sig från tidningen.

Debattchefen Soraya Hashim, som också fått en känga i intervjun i Nyheter Idag där Qviberg sagt att man gjort slarviga rekryteringar till Debatt, uttalar sig i Resumé om avhoppen: “Jag tycker det är himla olyckligt. Det är så många människor som kämpat hårt för att bygga upp Metro och vår trovärdighet, vilket man nu går ut och riskerar. Det handlar inte bara om vilka man talar med utan även om vad man säger. I dagens Gomorron Sverige var det samma visa”.

Ett pressmeddelande går ut med ett tydliggörande där Metros chefredaktör Staffan Erfors säger: "Jag vill vara väldigt tydlig med att det är jag och ingen annan som fattar beslut om Metros journalistik. Varken Mats Qviberg eller Christen Ager-Hanssen har någonting att säga till om gällande vad vi skriver i tidningen och vilka vi samarbetar med".

Journalistklubben på Metro tar avstånd från ägarna och skriver i ett uttalande "att prata om att 'göra sig av med journalister' på det sätt som Mats Qviberg gör är helt oacceptabelt".

16 maj – Qviberg känner sig missförstådd
I en intervju i SvD, som oväntat blivit Mats Qvibergs go-to-media, talar han ut. Han känner sig missförstådd och menar att allt han säger misstolkas. Detta trots att han är en "folkets man", som han passar på att kalla sig själv. På frågan om han sitter kvar som ägar om fem år svarar Qviberg: "Fortsätter det så här så kommer jag ge bort min andel till någon som vill ha den". Generöst!

Tomas Eriksson, grupppledare för MP inom Stockholms läns landsting, som tidigare har sagt att han vill se över avtalet mellan Metro och SL verkar ha gjort mer research och säger till SvD att "Jag har tagit del av skrivningarna i avtalet mellan SL och Metro och där står tydligt ramarna för hur Metros innehåll ska se ut. Om Metro skulle få en tydlig politisk vridning så är det ett avtalsbrott".

I avtalet står att läsa "tidningen ska vara en seriös, partipolitisk och religiöst obunden dagstidning". Det står också att den tidning som får delas ut i tunnelbanan ska ha en "normal bevakning", ett begrepp som nästan uppmanar till diskussion och oenighet.

Även representanter från Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna uttalar sig i termer kring att de håller med Miljöpartiet om att det kan vara aktuellt att bryta avtalet med Metro.

17 maj: Smällen från Västtrafik
Sedan tidigare har medier rapporterat om att Metros avtal med Västtrafik, som står för kollektivtrafiken i Göteborg, går ut vid årsskiftet. Det sades upp redan innan Custos tog över Metro men enligt Lars Backström på Västtrafik i syfte att omförhandlas. Nu säger han till DN att det "kom i en bra tid" och att det är "dags att se över vårt förhållande och vilken information vi ger våra resenärer". "Vi har inte för avsikt att teckna något nytt avtal", tillägger han.

21 maj – Qviberg säljer
Mats Qviberg säljer sina aktier i Custos för EN KRONA. Ändå säger han till SvD att han är "jättenöjd med affären även om det blev väldigt kort och dyrt". Enligt tidningen har han förlorat 71,6 miljoner kronor på affären då han i samband med affären gör ett aktieägartillskott på 50 miljoner för att "säkerställa att Metro ska kunna fortsätta på sin inslagna bana".

Mats Qviberg är alltså inte längre mediaägare utan lämnar allt som har med Metro och Realtid att göra. Kvar som ägare för Custos är Christen Ager-Hansen, det är han som köpt Qvibergs andel.

22 maj – printtidningen till salu
Christer Ager-Hansen, som nu alltså är ensam ägare, säger (i princip) till DN att papperstidningen Metro är till salu och att framtiden är 100 procent digital. Han säger att "skulle vi få ett bud på tidningen som vi tycker är vettigt från en vettig aktör så är vi beredda att sälja". Han utvecklar med gamla nyheter om att framtiden i print är sjunkande. "I vår värld vill vi satsa på allt digitalt".

23 maj – nej förresten
Ager-Hansen backar och säger till Journalisten att det inte finns några ambitioner att sälja och att, om han får bestämma, vilket man kan tänka sig att han får, ska Metro fortsätta driva papperstidning för alltid. Däremot, säger han, "Lägger någon ett bud som är tillräckligt intressant så tittar vi på det, precis som alla andra verksamheter i ett investmentbolag".

Dramatiken fortsätter samma dag när det kommer ut att Ager-Hansen har 17,1 miljoner i skulder till Kronofogden som därför håller på att titta på hans tillgångar – alltså bland annat Metro genom investmentbolaget Custos. Det kan i förlängningen innebära att både Metro och Realtid måste säljas. Men Ager-Hansen behåller lugnet och säger till SvD att skulderna är så gamla (!) och att Skatteverket som lyckats driva igenom en förlängd preskriptionstid (alltså att skulderna inte avskrivs efter den normala tiden) har gjort fel.