Har inte jag jämfört Vapnet med Henrik Berggren tidigare? Jag tror det. Likheten ligger inte så mycket i det musikalsiska anslaget eller tonfallet som i värderingar och observationer. Martin Abrahamsson skriver "Efterfest. Samma personer. Samma sak igen med ett begränsat umgänge." Textraden från sista låten Stuguvägen är ett eko från ett samtal med Henrik, en fras som han också flitigt upprepade i intervjuer i slutet av 90-talet. "Man går in på ett kafé, och sedan går man ut därifrån. Det är hemskt." Tristessen, diskbänksrealismen och känslan av att ha sett igenom livet och dess villkor förenar dem båda. Att Vapnet sedan har en mer frikyrklig ljudbild, med körer, xylofon och blås, känns än mer ironiskt och uppgivet. Men det ligger samtidigt en livsbejakelse och lekfullhet och bubblar under varje skruvad textrad. Det är där Vapnets konst ligger.Skivbolag:
Artist:
