Thåström

Patrik Forshage 15:01 6 May 2002
Thåström använder alla knep ur sin tjocka bok. Han viskar och väser, han slamrar och skriker, han förvränger ljud elektroniskt och han manglar på gitarren, han spelar psalm på orgel och han hamrar på skrot. Oberoende av var i hans karriär du har dina favoriter kommer du att hitta något att känna igen, även om Imperiets fans kommer att känna igen sig allra bäst. Tyvärr betyder inte det att [I]Mannen som blev en gris[/I] är i närheten av någon av hans karriärtoppar. Thåström slår knut på sig själv, inte bara runt mikrofonstativet, med ett utspel som är mer manierat än någonsin. Med singeln [I]Höghussång[/I] och med [I]Ännu mera gift[/I] går Thåström långt över gränsen, och manglet snuddar vid nu-metal. Det är en fälla fler veteraner som vill fortsätta vara hårda har ramlat i, men Thåström klarar sig undan med blotta förskräckelsen. Texternas svart-vita desperation, oftast obegripliga för en utomstående, går igen i omslagets fotografier och design. Några som riskerar att missförstå är grabbarna i publiken på årets sommarturné. De kommer att hoppa runt med nävarna i luften när Thåström spelar kampsången Ungefär så här. Boxningsmetaforer och en allsångsrefräng som tjatar "Låt dom aldrig få se dig skaka/...Låt dom aldrig aldrig få se/få se dig gå ner" lämpar sig utmärkt från strupar som av öl stärkts i sin omnipotens. Men det är råd Thåström har snappat upp från Bosse Högberg och Anita Lindblom, och fallet blir desto tyngre. Tyngst blir fallet när Thåström plötsligt visar varför han en gång i tiden var Sveriges bästa sångare. Genom ett återbesök i sina punkrötter, och samtidigt i gamla kollegan Strys Terraries katalog från Garbochock Thåström har ju tidigare varit och tafsat på Malmö City påminns vi om den styrka och auktoritet han har besuttit. I lysande Så kall så het finns all den dynamik som Thåström under årtionden alltmer manierat och desperat försökt återskapa.
Skivbolag: 
Artist: 
0 Kommentera

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Annons

Fler musikrecensioner

Södra Sverige - Rak Kant

På Södra Sveriges andra album släpper Mattias Alkberg den renodlade rättframma punken och unnar sig lite spretighet. Så länge det i rimlig utsträckning relaterar till punk, givetvis. Det innebär ofta postpunk, flera ställen närmare bestämt en mer arty svenska postpunk som den lät för 35 år sedan, då Psynkopat, Elegi, Att Som/Unter Den Linden och Hjärnstorm letade udda uttryck strax innan elektroniska instrument blev standard i sammanhanget. Eller som The Bear Quartet kunde låta ibland, du vet. 

Ball - Ball

Det är som om dessa tre svenskar har skapat ett monster. Som alltid med monster är de svåra att handskas med, de förstör det mesta som kommer i deras väg, men de kan också ha en missförstådd sida. Ball är smutsigt, galet och så fuzzigt att du av ren skär elektrisk spänning kommer att dra ihop dig när dess vassa frekvenser sparkar mot dina trumhinnor. Det är så dränkt i effekter att de lättsmälta tongångarna kletas ned till tröga bitar. Och ibland är det okej.