Supergrass

16:11 4 Oct 2002
I England är jakten på nästa stora grej lika ombytlig, obarmhärtig och otålmodig som kärleken till The Kinks, The Jam, The Small Faces och the tid som flytt är fundamental. Vid sidan av rubriker om The Vines/Pattern/Liars/Rapture/LCD/Veckans Smak finns det alltid plats för ett gammalt Ash eller en bedövande tråkig skiva med Richard Ashcroft. Och när Death in Vegas fortfarande har möjligheten att göra nåt nytt och roligt så bjuder de in Liam Gallagher och Hope Sandoval till mikrofonen, för säkerhets skull. Och med det sagt så är Supergrass tillbaka med en ny skiva. De är lätta att gilla - Gaz Coombes är rent av omöjlig att inte gilla, med sin fantastiska Planet of the Apes-uppenbarelse - och hur de än gör så slutar det alltid i en sällsynt energi. I videon till den briljanta [I]Grace[/I] står de och repar i en London-källarlokal när en skolflicka får syn på sin favoritapa genom en liten källarglugg. Ut ur gluggen strömmar ett pulserande piano och Coombes som mässar "Save your money for the children" medan hans två kompisar pillar bort off-knapparna från sina wah-wah-pedaler. Hur var det nu, fick man rösta på en egen kandidat i personvalet? Även [I]Evening of the Day[/I] har en [I]Ooh La La[/I] över sig som är svår att värja sig emot. Men från Ooh La La är steget till [I]Lazy Sunday[/I] aldrig längre bort än fjärrkontrollen och TV-shops livströtta juxebox. Och när Gaz Coombes, tolv låtar senare står kvar på samma svettiga fläck, med polisongerna hängandes på sniskan känns det som att man firar Groundhog Day på ett Peter Sellersparty. Men istället för att prova massa olika drinkar så häller man spriten i en blomkruka och trycker i sig det ena cerisa konserverade körsbäret efter det andra. Jag kan berätta att det på lång sikt är en ensidig och väldigt otillfredsställande diet.
Skivbolag: 
Artist: 

Fler musikrecensioner