Outkast

14:48 29 Sep 2003
Jag kommer att minnas den 11 september 2003 för tre saker. Anna Lindh gick bort, det var två år sedan den 11 september OCH jag la vantarna på Outkasts nya skiva. Outkasts LÅNGA skiva. 39 låtar på två cd:s. En Big Boi-cd, en André 3000-cd. Att säga att jag hade väntat på det här ögonblicket är ett understatement. Outkast spelar i en egen division, den där det bara får plats ett lag. De är musikbranschens svar på Real Madrid, med den enda skillnaden att Outkast inte behöver värva, de har ett så bra lag redan från början. Det hindrar dock inte dem från att bjuda in stora delar av dirty south-eliten. Ludacris, Cee-Lo, Slimm Calhoun, Killer Mike och Big Gipp är alla stora på egen hand men om man ställer dessa herrar bredvid Outkast så bleknar de inte bara i jämförelse, de tynar bort. Outkast förtjänar alla superlativer de kan få för på nya skivan uppbådar de all den talang en musiker kan besitta. [I]Speakerboxxx[/I] är alltså Big Bois skiva, [I]The Love Below[/I] är André 3000:s. Men denna gång är det inget case av "återigen har världen delats upp i två läger, de som gillar..." - båda dessa skivor är viktiga på varsitt sätt. Big Boi levererar det Outkast-sound vi lärt oss känna igen och älska, det funkiga och råa, hiphopen som förvrängts och stöpts om. André 3000 ger oss den andra bilden av Outkast, den av bandet som inte nöjer sig med någonting, som alltid vill leta nya vägar att gå. [I]The Love Below[/I] är storbandsjazz och soul, Dres samtal med Gud som visar sig vara en kvinna, en hysterisk trummaskinsversion av John Coltranes [I]My Favourite Things[/I] och så mycket mer. Jag förstod till exempel inte riktigt vad som hände när ljudet av [I]Happy Valentine's Day[/I], [I]Spread[/I] och [I]Prototype[/I] fullkomligt strömmade ut ur högtalarna på min stereo. [I]The Love Below[/I] är skivan jag kommer hitta nya saker på hela tiden. Att alla de här 39 låtarna kanske inte håller lika hög klass rakt igenom är egentligen sekundärt, här finns så mycket urstarkt material att det högsta betyget är sanslöst befogat. Det var länge sedan jag var så här glad.
Skivbolag: 
Artist: 
0 Kommentera

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Annons

Fler musikrecensioner

Olov Antonsson — Nere och ute i AC län

Indiepop med stadsreferenser låter som ett uttjatat begrepp. Jag tittar på låtlistan och tänker “inte igen”. Bland exemplen finns Umeå, jag älskar dig men du drar bara ner mig nu, Umedalen, här kommer vi och Vykort från Nordanå. Men jag lyssnar och hamnar i en parallell värld. Jag hamnar på promenad med Olov. Han berättar historier. Historier om gammal kärlek, eländiga somrar och borttappad vänskap. Alltsammans med kvicka anekdoter. Det är också texterna och historierna som är stjärnorna på skivan.

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!