"There is no punchline/... there are loose ends", sjunger John Darnielle aka The Mountain Goats på sitt tionde album, och det har han alldeles rätt i. Han är visserligen lika smart som popens mest utstuderade Brillsmurfar, och hans berättande visor är så höglitterära som popmusik kan vara, men den som söker catchy popkrokar eller smarta refränger får leta på annat håll.
Det mesta är precis som vanligt i The Mountain Goats värld. I berättande visor får vi fortsätta att följa den dysfunktionella relationen mellan det par vi först mötte på The Mountain Goats debut-EP [I]Songs for Petronius[/I] och som sedan kunnat följas i [I]Alpha Series[/I]. Nu befinner de sig på gränsen till skilsmässa, och [I]Oceanographer's Choice[/I] är deras stora uppgörelse. All den otillfredsställelse och det missnöje som har jäst inom paret släpps fram med ett för The Mountain Goats unikt stort ljud med trummor, bas, synth och orgel.
För på ett område innebär [I]Tallahassee[/I] ett stort avsteg från sina föregångare. För första gången har mannen som tycker att fyra kanaler på en bandspelare är tre för många valt att spela in i en riktig studio. Hans gitarr har fått sällskap både av multiinstrumentalisten Peter Hughes och av Franklin Bruno från John Darnielles hobbyprojekt Extra Glenns på piano och gitarr. Visserligen osar singeln [I]See America Right[/I] Maureen Tuckers soloplattor - lofi-genrens obesjungna föregångare - men [I]Idylls of the King[/I] med sitt rena ljud och sin jazzgitarr är så nära en pophit The Mountain Goats någonsin kommit.
Skivbolag:
Artist:
