För folk som bröderna Garza verkar det så jävla enkelt. Texmex? Givetvis, och självklart på spanska. Lite ZZ Top-boogie dessutom, kanske med kryddning av Hendrix-gitarr? Sådärja, varsågod. Smart 90-talsslackerblues, à la Beck? The Meters-influerat New Orleans-sväng? Elektrisk blues på nivå med en ung Robert Cray? Fortsätt rada upp musikstilar, och Los Lonely Boys kommer att fortsätta plocka fram den. Eftersom de gör det med nästan löjlig säkerhet kan man till och med glömma att de där rap-partierna över funksläpig sydstatsrock borde fått vara tabu i ytterligare 15 år.
Skivbolag:
Artist:
