Elin Ruth - Here Comes The Storm

Patrik Forshage 00:00 24 Sep 2014
Jag vet inte vad som ligger bakom Elin Ruths förändring, men jag applåderar den intensivt. Nej, jag menar inte beslutet att droppa efternamnet Sigvardsson, skälen till det kan enkelt förklaras med ord som "internationell" och "lansering". Jag talar om att hon helt släppt sitt habila men lite anonyma singersongwriteruttryck för att istället fullt ut utmana Mavis Staples med en skiva full av oldschool-soul, dito rhythm’n'blues och mest framgångsrikt gospel direkt från landsortskyrkorna i amerikanska södern. Den musiken gör hon med större autencitet än de flesta, delvis tack vare arrangemang med orglar med hög mättnadsgrad och sologitarrinpass som Steve Cropper skulle vara stolt över, och delvis tack vare saligheten hos kören och de oborstade inspelningarna som ofta låter live. Men trots att studion är Daptone och bakgrundsrösterna Naomi Shelton & The Gospel Queens handlar det framför allt om att Elin Ruth är en sångerska som inte bara har de röstmässiga resurserna att ro ett sådant projekt i hamn utan som till skillnad från de flesta andra svenska sångerskor som prövat genren också har modet att låta känsla dominera över teknik. Att något jazz- respektive bluesförsök inte landar riktigt lika mjukt bör du för allt i världen inte låta avskräcka dig. 
Skivbolag: 
Artist: 
0 Kommentera

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Annons

Fler musikrecensioner

Algiers - The Underside of Power

När titelspåret släptes som singel i våras blev Algiers världens just då viktigaste band. Egentligen var The Underside of Power på intet sätt nyskapande varken musikaliskt eller till sitt budskap, det var bara precis rätt precis nu.

Nick Oliveri - No Hits at All Vol.2

Att Nick Oliveri har ett intressant cv kan ingen argumentera emot, och det är också denna andra del av samlingsläpp där han gästar på sång ett intyg i sig själv på. Men som de flesta arbetsgivare förstår handlar det ofta mer om vad du gjort än var du har varit på för ställen, och det är inte som frontman och sångare Oliveri är som starkast. Dessa undanskymda spår med bland annat Turbonegro och The Dwarves är underhållande enstaka uppfriskande piller, lite sådär spexiga som Oliveri själv ter sig.