Cirera

Patrik Forshage 16:30 30 Aug 2004
Att efter tre fyra förutsättningslösa lyssningar upptäcka att Daniel Cicera hör hemma i Malmö är ordentligt överraskande, så här genomarbetade debutskivor dyker mycket sällan upp i vårt land. Nu har Daniel Cirera visserligen hoppat fram ganska många steg i utvecklingen, och går direkt på sin skilsmässoskiva, full av mustiga förbannelser, bittra anklagelser och svarta ångestattacker. Första singeln [I]Motherfucker -- Fake Vegetarian Ex-girlfriend[/I] är en uppenbar hit, nu när "motherfucker" och "cocksucker" har blivit accepterade termer till och med i reklamradion. Men här finns fler övertygande spår, bland dem den drivna [I]24[/I], med mandoliner och ett tillbakahållet dovt blåsarrangemang, och [I]Roadtrippin'[/I], som redan lyfts till [I]Håkan Bråkan[/I]:s soundtrack. [I]Why?[/I] är en sorgsen uppgörelse med den svekfulla flickvännen --du hittar dem där du minst anar det, du vet -- som andas Manchesters dystra suput I Am Kloot. Och om det är en referens som går över huvudet på dig är det din förlust. Daniel Cirera mixar det akustiskt lätt jazziga med åtminstone antydningar till de hårdare beats som slår an hemma i Rosengård, lika smart som Beck men helt avskalat från alla former av pre-, mid- eller postironi.
Skivbolag: 
Artist: 

Fler musikrecensioner