Children of Bodom har intresserat mig föga sedan Hate Crew Deathroll från 2003. Efter fyra explosiva album av glättigt melodisk dödsmetall stagnerade deras utveckling – autopiloten slogs på och den har ännu inte än slagits av. Alexi Laihos röst är fortfarande lika monoton som under de tidigare dagarna, men när han inte längre ackompanjeras av en lika musikaliskt spänstig kortege, försvårar det hans uppdrag som begränsad growl-vokalist. Ibland glimtar det till som i Horns mangel eller All for Nothings mystik, men även om bandet har ryckt upp sig från sitt onyktert lata manér, saknas det en tydlig riktning.
Skivbolag:
Artist:
