Azure Blue - Beneath the Hill I Smell the Sea

Sara Berg 00:00 13 May 2015

Tobias Isaksson brukar kalla sig själv för onelinerkungen och det ligger någonting i det där. Oftast är det lika roligt att lyssna på hans texter som det är att lyssna på hans baleariska rymdpop. Inte för att texterna är spexiga, utan för att de är välformulerade och underfundiga. I låten The Cather in the Rye från debutskivan finns till exempel raden ”From Hemingway to The Crystals, from de Sade to Sade”. 

 

På Azure Blues tredje skiva gillar jag formuleringar som ”I've changed, but you probably have, too” och ”Every broken dream is plagiarised” samt den lätt sorgmodiga covern på Robert Forsters Justice medan hela There Was a Time håller på att göra mig galen med alla rim. Musikaliskt rör sig soundet fortfarande kring delfiner som hoppar i solnedgången, elektroniska lager på lager-effekter och skojiga samplingar, invävda i svepande sjok av syntar, nostalgiska slingor och peppiga trummor och det är vackert.

Skivbolag: 
Artist: 
0 Kommentera

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Annons

Fler musikrecensioner

Algiers - The Underside of Power

När titelspåret släptes som singel i våras blev Algiers världens just då viktigaste band. Egentligen var The Underside of Power på intet sätt nyskapande varken musikaliskt eller till sitt budskap, det var bara precis rätt precis nu.

Nick Oliveri - No Hits at All Vol.2

Att Nick Oliveri har ett intressant cv kan ingen argumentera emot, och det är också denna andra del av samlingsläpp där han gästar på sång ett intyg i sig själv på. Men som de flesta arbetsgivare förstår handlar det ofta mer om vad du gjort än var du har varit på för ställen, och det är inte som frontman och sångare Oliveri är som starkast. Dessa undanskymda spår med bland annat Turbonegro och The Dwarves är underhållande enstaka uppfriskande piller, lite sådär spexiga som Oliveri själv ter sig.