Uppåt Framåt

23:18 29 Mar 2005
Välkommen till Uppåt Framåt. Mer exakt, den fantastiska lilla diamant som för upp indielivet i en mer glamourös och ljus tillvaro. Här finns alla äkta känslor du kan tänka dig, och de kommer naturligtvis på en och samma gång. Jag tror det beror på personalen, som är en samling underbara människor. Om jag någon gång verkligen vill fira min födelsedag är det här platsen. Jag vill fira med en stor jävla tårta som Calle Stephansson bär ut och hjälper mig med att blåsa ut alla 12 ljusen på. Lokalen har skiftat från spånskivor och barrkvistar till polerad plåt och Liseberg-gröna soffor. En logisk och vacker utveckling. I vilket fall som helst är det ofta i baren man hamnar, ståendes med en öl i handen och väntar på nästa spännande band ska hoppa på den provisoriskt uppsatta scenen till toner av, i bästa fall, Listons vackra skivor. Kvällens klimax nås alltid då man får privilegiet av att möta Jonas Lundqvist under en neonlampa och bara hångla upp honom mot en pelare och prata om saker och ting som för oss är viktiga. När alkoholen slår ut i mina leder ser jag ormar, Adam Balméus och Eva. I köket står Lasse och hans menyer har växt från kyckling invirat i bröd till lyxkanapéer som jag inte sett sedan jag hamnade på en middag med Jeremy Irons i Los Angeles för ett par år sedan. Och priserna är en välsignelse för min alltjämt prekära ekonomiska situation. Den absolut dyraste rätten är fin fiskfilé, tolv bitar, som du får tillreda själv över en svinhet sten. Kommer med marinader, såser och potatis. Du kan också köpa den som sexbitars eller helt enkelt byta ut fisken mot köttfiléer eller vegetariska alternativ. Det finns också smårätter, bland annat en fantastisk sashimi, för en billig peng. Öppet: tis och tors 19.00-01.00 och ons, fre, lör 19.00-02.00.
Stad: 
Lokal: 

Fler recensioner

Krogrecension: Poppy

Öppningen är fortfarande så pass ny att inte ens serveringstillståndet är på plats i samband med att vi besöker krogen för första gången.

Krogrecension: Gurras

I samma ögonblick som vi stoppar in foten på Postgatan 16 möter huvudpersonen själv upp med ett fast handslag och ett smittande leende på läpparna.