Taverna Averna

Foto: Thomas Wal.

Man vill inget hellre än att Taverna Averna ska vara riktigt bra. Miljön är minst lika trevlig som personalen och uteserveringen på nyblivna gågatan Trede Lång lär vara knökfull hela sommaren. Tyvärr håller inte maten lika hög kvalitet.

Det är en sådan där vardagskväll i skarven mellan vår och sommar och Taverna Averna är fullt. Klientelet är rätt standard för Linné, par trängs med vindrickande tjejgäng och kollegor som låtit AW:n gå över i middag. Väggarna är täckta av konst signerad lokala konstnärer, det är högt i tak och lagom fancy, utan att för den sakens skull kännas stelt. Man har onekligen velat skapa en stimmig och avslappnad atmosfär, och man lyckas.

Efter lite om och men lyckas vi knipa åt oss ett bord, och börjar med att ta in varsitt glas prosecco medan vi kollar på menyn. Den är rejält tilltagen och vi bestämmer oss för caprese på burrata till förrätt, samt lamminnerfilé och pasta vongole till varmrätt.

Redan när brödet kommer blir vi något oroliga. Det är liksom inget större fel på det, det är bara inte så kul. Dessutom serveras det tillsammans med olivolja den ena av oss beskriver som “den jag köper på Willys när jag är pank”. All in all, rätt smaklöst. När vi får in capresen känner vi oss dock genast lugnare.

Burrata kan vara en av världens mest dekadenta produkter. Att fylla ett skal av mozzarella med grädde och bitar av mozzarella är inget mindre än helt mäktigt. Hen som gjorde det första gången måste varit stoner. En briljant stoner. Just denna ost spelar huvudrollen i Taverna Avernas caprese. Vid sin sida har den röda, gröna och gula tomater och så lite för klent med basilika. Oavsett är det riktigt, riktigt gott. Vårt middagshopp är återställt!

Eftersom vi båda lider av svår FOMO bestämmer vi oss för att dela på huvudrätterna, och därmed också på vinet till. Vår servitris rekommenderar två, hjälper oss med smakprover och sen köper vi hennes förslag rakt av.

Spaghetti Vongolen doftar helt fantastiskt. Just därför blir vi så förvånade när vi smakar på den, och munnen fylls av chilli och vitlök. Enbart chilli och vitlök. Allvarligt talat, får du hångla efter att ha käkat den pastan har du antingen en partner som älskar dig absurt mycket eller en oerhört stark sex appeal. Oavsett, good for you. Musslorna i sig själva är det inget fel på, men två andra komponenter på tallriken tar över. Du kan antagligen gissa vilka vi syftar på.

Köttet är riktigt gott och lammsalsiccian vid sidan av gör oss lyckliga. Mer bedrövade blir vi dock av polentakakan som också är en del av rätten. Den smakar bränt. Du behöver inte kalla dig själv foodie för att räkna ut att det inte var jättegott. Det stör oss, för utöver det är rätten riktigt bra, men man ska inte behöva ignorera en av fyra komponenter för att bli nöjd.

Vi avslutar med en kaffe på uteserveringen, och inser att det är just vad vi kommer ägna oss åt på Taverna Averna i fortsättningen: intagande av dryck. Det är verkligen en väldigt trevlig krog, men matmässigt är stället lite av en kulinarisk berg-och-dalbana. Du vet helt enkelt inte om nästa rätt kommer vara fantastisk eller … mindre fantastisk.

Läs också: Göteborgs bästa uteserveringar.