Smörgåsbaren

Hur är det egentligen att äta en måltid där alla rätter serveras på bröd? Vi har besökt nyöppnade Smörgåsbaren.

Även om krogboomen i Göteborg har stannat av något dyker det fortfarande upp en och annan nykomling. Det är folk från Salt & Sill och Hello Monkey som står bakom Smörgåsbaren, som ligger granne med Domkyrkan.

Vi beställer varsitt glas ripasso medan vi tittar på menyn. Den är uppdelad i fem kategorier, och du kan välja mellan smörrebröd, toasts, bahn mi, steak sandwiches och burgare. Utöver det finns ett gäng sideorders att tillgå. Konceptet känns aningen märkligt, för även om alla älskar en bra macka är det kanske inte helt naturligt att gå från danskt rågbröd med matjesill till en vietnamesisk baguette med friterad tofu. Vi bestämmer oss för att börja med smörrebröd med lättrökt ren och kantareller, samt en klassisk Egg Benedict. Till varmrätt väljer vi Philly Cheese Steak och hamburgare på soft shell crab, och så pimentos de padrone vid sidan av.

Renen och kantarellerna på smörrebrödet har fått sällskap av pepparrot och lingon och är hur gott som helst. Benedicten är också riktigt fin, och bara den skulle kunna göra Smörgåsbaren till det perfekta stället för bakiskäk. Det enda tråkiga är att vi får in våra padrones redan nu, och innan vi hunnit påpeka det är servitören borta. Extra tråkigt känns det när vi en stund senare får in våra huvudrätter och inser att vi verkligen hade behövt nåt som bröt av mot de två tungviktarna som står på bordet. Men då är våra fina små paprikor long gone.

Smörgåsbarens version av en Philly Cheese Steak görs på entrecote och manchego, men för att vara helt ärliga skulle det kunna vara vilket random kött som helst, serverad med stora mängder smaklös smält ost på toppen. Rätten är tung och oraffinerad, vi orkar knappt äta upp den. Vi vill knappt äta upp den. Till råga på allt kostar mackan över 200 spänn. Istället vänder vi vårt hopp till burgaren med soft shell crab. Vi hoppas på syra och fräschör, men får istället friterad krabba med briochebröd och majonäs. Det är helt enkelt inte vad vi hade hoppats på. Om den inte hade föregåtts av ett ost-och-köttberg hade vi kanske uppskattat den mer, för rätten är god. Den är bara för flottig.

Besöker vi Smörgåsbaren igen kommer vi med stor sannolikhet hålla oss till smörrebröden. De känns roligare och mer nyskapande, och även om priset är väl tilltaget också i den menykategorin (vår lilla macka kostar 119 kr) känns de mer prisvärda. Och vid nästa bakfylla lär vi drömma om den där Egg Benedicten.