Full pott till Bord 13 vars avslappnade fine dining är fylld till brädden av finstämda överraskningsmoment.
På knappt ett år har Bord 13 på Engelbrektsgatan seglat upp som en av Malmös mest spännande matdestinationer – och det med all rätt, ska det visa sig. Satsningen kan ses som en slags förädling av vad ägarna Robert Jacobsson och Besnik Gashi gör på systerkrogen B.A.R. Tillsammans med naturvinsgurun Pontus Elofsson (tidigare chefssommelier på Noma) bildar de en högintressant ledartrojka. Ska man tvunget etikettera deras kokkonst ligger ord som naturligt och nynordiskt nära till hands, men det känns samtidigt som en begränsande beskrivning med tanke på hur många oväntade överraskningar vi stöter på under kvällens gång.
Kvällens första servering kommer i form av råa ostron med äpple, vitlök och en granité på ingefära (50 kr/st). Sedan följer en mindre armé av finurliga amuser. Ingredienserna heter allt från kycklinglevermousse och fläderkapris till rödbetspuder och talgfett. Bäst av dessa är helt klart varianten som är gjord på långbakad rödbeta, riven choklad, rökt benmärg och reducerad balsamvinäger. Denna nästan getögonliknande historia är kladdig och serveras på ett smörpapper. Vi mular i oss den med stor förtjusning efter att kocken har förklarat att den "äts bäst som en gräddkola från barndomen".
Den första riktiga rätten vi får in är en tartar på skånskt oxinnanlår. Till den medföljer en klick magisk ostronemulsion, picklad rättika och färska örter (däribland libbsticka, mejram och oxalis). Hela doningen är välavvägd, faktiskt på gränsen till perfekt.
Näst på tur står en tallrik med bakad jordärtskocka, persilja, blomkålskräm, hyvlad bottarga och friterat torskskinn (155 kr). Det är en djärv rätt, och vi intar den med viss skepsis, särskilt efter att kocken liknade den vid Kalles Kaviar som vore det något positivt. Men den flyger, precis som allt annat denna kväll. Det är lent, rökigt och mjölkigt på samma gång.
Innan den makalösa desserten på fåryoghurt, rosor och kaffe (100 kr) knockar oss med sina smaker har vi även hunnit avverka en rätt på bleka och blomkål, samt en på grisnacke och grönkål.
Kvällen är verkligen en enda lång uppvisning. Det är finessrikedom i varje led. Visst hade man kunnat ta ut svängarna ännu mer i vinmatchningarna, men vi förstår samtidigt att man vill låta maten stå i centrum här.
Bli inte förvånade om Bord 13 blir tilldelade sin första Michelinstjärna redan nästa år.
