Det här är stort. Jag firar åttahundra inlägg på Nöjesguiden idag. Sedan 13 april. Om jag hade varit bra på matte så hade jag räknat ut exakt hur många dagar det är mellan den 13 april och 27 december för att få fram ett medeltal av hur ofta jag har uppdaterat, men jag orkar verkligen inte. Känn er manade. Men det känns bra att jag typ passerat alla andras bloggar här förutom typ Parisas, Margrets, Dashas och Kristins. Bafatt de funnits på sidan typ forever! Era kreddiga hipsterarslen. Snart kommer jag ikapp. Gymnasisterna ba.
Befinner mig i ett akut tillstånd av själanöd nu, det känns som om att jag borde skriva något meningsfullt när jag ändå firar åttahundra inlägg, det händer ju inte varje dag, men så blir det bara värsta fiaskot istället.
Funderar på om jag har något stort att berätta, för att accentuera ytterligheterna. Det har jag inte. Nej. Måste lugna ner mig. Ska kanske åka in till stan och köpa Cougar Town-boxen. Eller finns den i handeln över huvud taget? Måste kolla på Hemmakväll. Jag älskar Hemmakväll. De står för exakt samma saker som jag. Varje dag är en Hemmakväll-dag. Jag önskar jag var sponsrad av dem. Eller att jag åtminstone hade ett såntdär jävla hemmakvällkort eller vad fan det heter. Hemmakväll och Pressbyrån är mina favoritbutiker of all times. Pressbyrån i Gävle skulle inte överleva om jag inte fanns och köpte alla dyra tidningar för hela studiebidraget som ingen annan köper.
Och ja, Cougar Town, jag står totally för att jag tycker det är den roligaste amerikanska komediserien jag vet. Brukar aldrig skratta när jag ser på komedier (asso who does that egentligen?) men det brister jämt för mig när jag ser på Cougar Town. Fan. Jag är ju ändå TEVEKRITIKER. Måste jobba på att utveckla diverse svåra dramafaiblesser istället. Måste börja förakta Courtney Cox och börja gilla Mad Men. Jag har förstått att det är sassy, but still, är det inte bara sååå 2009?
