Fryspizzan bakas med människohår

Vi lägger massor av tid och pengar på att hålla utsidan snygg och sund, men inte lika mycket på vad vi stoppar i munnen. Att akta oss för fett och socker har vi nästan inkodat i vårt DNA efter ett helt liv av varningsrop, men hur är det med allt det andra som finns i maten men som vi inte ser? Kroppen må vara ett tempel, men insidan liknar mer en gillestuga där vi kastat in allt möjligt skräp.

Många livsmedelsproducenter drar sig inte för att välja artificiellt framställda substitut framför den riktiga varan, och det kan kännas hopplöst att hålla koll på allt man stoppar i sig när innehållsförteckningen på maten är tio gånger så lång som om du hade lagat den hemma. Det finns helt enkelt inte tid att dechiffrera alla e-nummer. En som tröttnat på otydligheterna är David Appelgren. I mars 2013 skapade han Facebooksidan Matfusket som idag har över 130 000 medlemmar, med målet att sprida ljus över det utbredda matfusket och förse konsumenter med kunskap om hur vi undviker det.
– Jag såg hur maten höll på att förvandlas till det sämre i vårt land, berättar David. Med allt längre innehållsförteckningar och tillsatskavalkader i annars enkla anrättningar insåg jag att det gått för långt.

Alla håller nog inte med om att det är matfusk att addera förtjockningsmedel i en vaniljsås och skriva ut det i innehållsförteckningen. Det är inte skadligt på något vis, och ingen har blivit lurad. Jag frågar David hur han definierar matfusk, och hur e-ämnen kommer in i bilden.
– Generellt kan man säga att anledningen till att jag väljer att kalla de flesta e-nummer för matfusk är för att de inte finns i maten för din och min vinnings skull. De finns där för att företagen ska tjäna pengar på en dålig produkt. Den kan vara utspädd och behöver förtjockningsmedel för att dölja det. Eller består av dåliga ingredienser som inte smakar någonting eller rent av smakar illa, därav de tillsatta aromer och färgämnena. Konsumenten blir lurad av en fejkad produkt. Man kan säga att e-ämnen är som kosmetika för maten. De döljer det egentligen innehållet.
David menar att ett ytterligare problem är att vi inte vet var e-numren kommer ifrån.
– De flesta vitaminer och tillsatser tillverkas idag i Kina, som har stora problem när det gäller matfusk, markgifter och föroreningar. Livsmedelsproducenterna köper in dessa tonvis, ofta helt utan att veta ur vilken råvara och vilken process de framställts genom. Frågan är alltså mycket mer komplex.

Det kostar pengar att köpa närodlad och obesprutad mat och det tar tid att sätta sig in i hur det funkar, medan importerade och massproducerade varor säljs med röda prislappar i mataffären runt hörnet. Den som måste trolla med pengarna varje månad är alltså ofta mer utsatt för matfusket än de med bättre ekonomi. Ett exempel är hur ökningen av barnfetma i resurssvaga områden hänger samman med allt lägre matpriserna och effekterna av dem. Jag frågar David hur han tänker kring att det blivit en klassfråga att äta ”rätt”.
– Vi har historiskt sett aldrig lagt så lite av vår inkomst på mat. Kanske skulle vi inte fråga oss varför riktig mat är så dyr, utan fråga oss varför processad mat är så billig? Även om halvfabrikat kan se billigare ut vid första anblick är de just billiga av en anledning. Man drygar ut råvaran med tillsatser, socker och vatten. På det sättet ser den billigare ut i kilopris jämfört med ett mer äkta alternativ. Om vi inte har råd att äta riktig mat, har vi då råd med konsekvenserna på vår hälsa som hel- och halvfabrikat bidrar till?

Jag undrar när David senast kände sig chockad av något livsmedelsfusk.
– Jag är milt sagt ganska luttrad vid det här laget. Det jag äcklats mest över är att tillsatsen E-920 som används som mjölbehandlingsmedel i en del billiga bröd och fryspizza är gjord på människohår och ankfjädrar.
David Appelgren har nyligen flyttat ut på landet för att bli så självförsörjande som möjligt på egenodlad mat, och när vi hörs ska han precis ut för att sätta en sådd morötter i trädgårdslandet.
– Livet är för kort för att ge sin kropp billiga kopior på något som ska likna näring, säger han.