Snabba cash

Nyversionen av Snabba cash är kompromisslöst nervig.

“Det gick så långt att jag var tvungen att ta betablockerare för att få mitt hjärta att komma ner i varv”, svarade Evin Ahmad när jag frågade hur det var att spela Leya i Snabba cash.

Jag blir inte förvånad.

Den stressiga atmosfären i Jesper Ganslandts reboot av Jens Lapidus gangsterthriller har ett sätt att krypa under huden som får mig att poppa blodtrycksmedicin som popcorn. Tv-serien Snabba cash utspelar sig tio år efter originalstoryn vi minns om fejklyxliraren JW och med helt andra karaktärer. Men tematiken om att leva dubbelliv är kvar.

Här träffar vi Leya som jonglerar en aspirerande techentreprenörskarriär med extrajobbet på kvartershaket och det kämpiga hemmalivet som ensamstående morsa. Och Salim. Förortskillen som å ena stunden charmar tanterna när han sjunger på släktkalaset, å andra skjuter ner rivaliserande gängmedlemmar på öppen gata. Bådas levnadsbanor går i en så uppskruvad och okontrollerad hastighet att det är inte en fråga om allt kommer spåra ur – utan när.

Snabba cash är en modern och osentimental skildring av strävan uppåt. Och hur det sällan är mer än språk och medel som skiljer de från botten med dem från toppen. Nerven och den allomfattande känslan av olust går att ta på i denna mycket lyckade reboot.