Alias Grace plockar stafettpinnen där The Handmaid's Tale lämnade den.
I våras gick det inte att kasta en sten med en klen skribentarm utan att träffa en think piece om hur The Handmaid’s Tale var PRECIS SOM I VERKLIGHETEN! Alias Grace däremot – en miniserie också baserad på en roman skriven av Margaret Atwood – har det inte varit lika mycket vurm om. Det beror på flera anledningar. 1. Det är ingen dystopi, och 2017 var dystopins år. 2. Visst, den utspelade sig förritin – men var är drakarna?
Men nog är det samma slags tema som bubblar under Alias Grace som i The Handmaid’s Tale – den om mannens oinskränkta makt över kvinnan. Här får vi också historien om tjänsteflickan (japp, det med) Grace Marks och hennes upplevelse av massakern på Kinnears herrgård återberättad för oss. Det betyder förstås att vi har att göra med en opålitlig berättare. Kan vi verkligen lita på det vi får ta del av?
Det är ett utmärkt berättargrepp som används alldeles rätt i Alias Grace. Vi sympatiserar med tjänsteflickan Grace samtidigt som vi inte riktigt vet vad hon döljer för oss. Att alla karaktärer dessutom är tydligt utmejslade och elegant spelade gör Alias Grace till ett superbt tv-drama om ett ständigt aktuellt ämne.
