Med tv-året 2020 i backspegeln kan vi konstatera att det är en väldigt otippad tv-händelse som bättre än något annat sammanfattar året.
När vi, flera år i framtiden, blickar tillbaka på tv-året 2020. Vad kommer vi minnas då? Vilken serie, scen eller för den delen händelse kommer att sätta fingret på denna extremt märkliga epok i den moderna civilisationen?
Kommer vi att tolka Raised by Wolves sci-fi-tajta skapelsemyt för någon slags metafor för post-virus-mänskligheten? Att The Boys andra säsong med högervridna superhjältar satte fingret på samtidens skenande extremhögerrörelse? Eller hur Lovecraft Country tog i från tårna för att få till ett Black Lives Matter-skri som ekade genom eoner?
Är det Mandalorians eskapistiska vattenhål där vi kunde söka asyl från verklighetens kaos för att i stället drunkna i baby-Yodas animatroniska ögon? Eller kanske bara något så enkelt och samtidigt oerhört förlösande som Varanteaterns hejdundrande Kickstarter-succé?
Tv-året 2020 var knappast en coronaskadad ödemark. Det här var ett starkt år, tro inget annat. Konsekvenserna av alla inställda och uppskjutna produktioner kommer vi framför allt att märka nästa år då det visar sig att var och varannan tv-serie och -satsning har försenats på grund av Guds outplånliga vrede.
Nä, när vi blickar tillbaka på, på jakt efter ett singulärt tv-ögonblick som mer än något annat kapsylerar hela 2020, så är det inget som slår SVT Skånes inslag om Osbys första digitala sammanträde för kommunfullmäktige. Det här, förstår du, är en minut och 24 sekunder av Stark Content-sås.
“Har vi kontakt med Kalle, Ingmar och Robin?” avbryter en gäll röst från internet när Ingmar försöker öppna mötet.
“Ingmar pratar nu”, säger en av de få kommunanställda på plats i den sjukbleka konferenssalen.
“Jag pratar nu”, säger Ingmar förvirrat, som om de inte bara ifrågasatt hans förmåga att hantera en mikrofon utan också hans blotta existens.
”Det var kämpigt”, medger tidigare kommunalråd Anders Pettersson i efterhand till SVT-reportern som förstod det stora allmänintresset i att täcka detta delikata boomer-debacle.
Ett annat guldkorn är när någon frågar "Kan du sätta på mikrofonen, Johnny?" Vartefter någon annan svarar: “Jag tror han var med, men han verkade trycka på ’lägg på luren’ i stället för ’sätt på ljudet’”.
Och givetvis det oändligt rörande i att se trettio skånska kommunfullmäktiga kämpa med den till synes övermänskliga uppgiften att dela en powerpoint-presentation över Teams.
"Alltså, det är ju det här med teknik..." konstaterar Anders Pettersson uppgivet till reportern. En replik som dryper av ett års ackumulerad videokonferensfrustration.
Så glöm Kalifat, Normal People, The Crown och för den delen The Queen’s Gambit. Inget sammanfattar skitåret 2020 lika elegant som när ett skånskt kommunsammanträde, till följd av tragikomiskt it-boomeri, imploderar som en döende stjärna.
Läs även: "Coronahjärnan har förstört mitt tv-liv"
