På dagen 29 år efter tv-premiären av Lorry, och 24 år efter långfilmen Yrrol har uppföljaren Lyrro biopremiär.
I Lyrro får det klassiska Lorry-gänget sällskap av bland annat Björn Gustafsson och Nour El Refai. Förutom en incident med en självgod åsna verkar duon ha trivts ganska bra under inspelningarna.
Ni har arbetat med varandra tidigare, i Melodifestivalen bland annat. Hur skulle ni säga att det fungerar?
Nour: Det fungerar… väl bra? Det var lättare i Melodifestivalen, men det var ju inte lika mycket samspel där.
Björn: Det här är så speciellt, tycker jag, eftersom vi också går in och gör någonting man har en sådan vördnad för, något man sett innan. Sådant spelar mer roll än om det är med eller mot Nour.
Hur har det varit att jobba med Yrrol-veteranerna?
Nour: Man ser ju upp till dem, till Johan och Susanne och alla. De är skitgulliga och tycker att det är fantastiskt att ha med oss, men det är ändå skönt att kunna vara med Björn och säga att ”Vad ballt att vi får vara med och göra det här”.
Björn: Ja, och inspelning innebär väldigt mycket väntan, så det spelar stor roll vilka man är runt. Nour och jag känner ju varandra så bra att vi kan sitta tysta ihop. Vi kan vara i en bil någonstans utan att säga någonting och verkligen supa in vad det är som sker.
Kände ni någon press?
Nour: Jag vill att de ska tycka att jag är bra och att de ska tycka om mig som person, att jag är rolig och att jag gör det snyggt, att jag håller och duger och allt. Så det är klart att jag bryr mig om det. Mycket mer än vad folk som tittar på filmen tycker. Jag bryr mig mer om vad mina kollegor tycker och det är inte på grund av något de har gjort, utan det är min egen självupptagenhet. De tänker ju på sitt och är upptagna med det. De sitter ju inte och tänker på hur jag duger.
Björn: Man sätter sitt ego åt sidan när man ser de andra i det här, för det är som att jag får ta del av någonting större. Det är så lätt att njuta när man får se till exempel Johan Ulvesson göra sitt. Han och Peter Dalle skulle spela in en scen om demens och det är en rörig scen, så att stå bakom och se de tagningarna var så jävla roligt. Man blir utanför sig själv nästan.
Och hur har det varit att jobba på Aruba?
Nour: Vi hängde mycket och det var jättekul. Claes har jag aldrig träffat tidigare, så att sitta och dricka drinkar med honom en kväll var fantastiskt. Nu låter det så jävla lyxigt, men det är en ganska sunkig och väldigt liten ö. Det är inte jättehög standard på saker, det är ingen västindisk paradisö som man tänker sig att det är, men att vara där alla vi och inte åka hem till sin familj utan vara kvar i den där bubblan var speciellt.
Trailern till Lyrro.
I filmen spelar Björn och Nour bland annat Jesus föräldrar Josef och Maria, och flankeras då av en åsna med allt vad det innebär.
Nour: Åsnan var jävligt störig.
Va?
Björn: Åsnan var en diva. Det handlade om honom hela tiden. Den ena åsnan var en vild åsna, så det var ganska synd om den för den ville inte vara med.
Men den andra hade sagt att den ville det?
Nour: Ja, och det var en tam åsna. Plus att det var en tjej som skulle spela en kille, det är alltid mycket bättre i åsnevärlden.
Björn: Och de har samma lön också, har jag hört. Den vilda ville dra iväg hela tiden och trampade sönder saker. Därför blev de tvungna att måla om en tam åsna till så som den vilda såg ut för att kunna fortsätta. Men på frågan om det var roligt att spela in det här, så var det rent inspelningsmässigt som på vilken annan inspelning som helst.
Nour: Ja, man koncentrerar sig. Det är lång väntan. Allting ska tas om och det är detaljer. Det är mer när man tittar på de andra som man upplever humorn, men när man själv ska prestera är det bara koncentration som gäller. Det är ett ganska osexigt jobb.
Hur bekanta var ni med Yrrol-filmen tidigare?
Nour: Ganska mycket bekant, skulle jag ändå säga.
Björn: Jag hade sett hela filmen, serien och alla delar. Johan Ulvesson var ju Berts pappa och C/o Segermyhr och Suzanne Reuter är ju roligast i världen när hon gör sitt. Det är så mycket som de har gjort.
Tror ni att filmen kommer att få samma uppskattning som sin föregångare?
Nour: När Yrrol kom fick den också en sågning. De som känner till den nu har sett olika sketcher och klipp och så hoppas jag att den här kommer att vara, för det finns sketcher som är helt löstagna från filmen som kan leva kvar. Dramaturgiskt är den uppbyggd på samma sätt, men i och med Josef och Maria-handlingen är den här mer sammanhållen. Det är fortfarande ett sketchupplägg med skådespelare som spelar flera karaktärer, vilket man inte ser så mycket av nu för tiden.
Björn: Och det är några sketcher som jag tycker påminner om den förra filmen. Även om Peter skriver om politik och så, är han en flamsmaja va. Han har så ljus energi, så man känner igen det.
Lyrro visas på biografer runtom i landet från och med den 19 oktober. Läs recensionen här.
