Pitchfork, Popjustice och Clash Magazine har redan utnämnt Esther Vallee till ett av 2017 års stora utropstecken. Själv tvivlar hon inte på att de faktiskt kan ha rätt.
Allt drog igång förra året. Efter att ha blivit signad av Göteborgsbaserade Woah Dad släppte Esther Vallee sin första singel och fick snabbt flera miljoner spelningar på Spotify. För ett par veckor sedan kom uppföljaren Crush (Heartbreaker) och nu återstår att se om succén är ett faktum.
– Jag har alltid jämfört mig med de största, men har inte riktigt den rösten. Jag kan inte waila och sånt där, utan har fått jobba extremt hårt för att hitta min egen röst och utveckla sången.
Men hur fick du det att hända, blev du upptäckt?
– Nej, inte riktigt. Allt började väldigt realistiskt med en gårdsstädning hemma i Göteborg. Av en slump träffade jag Jonas Quant där, han har producerat en hel drös stora popstjärnor och hörde att jag gjorde musik. Jag skickade några demos till honom och så träffades vi i hans studio några veckor senare. Jonas gillade det han hörde och sedan den dagen har han varit min producent och högra hand. Det känns coolt när jag tänker på det, att ett vardagligt litet möte kan få så stora konsekvenser.
Crush (Heartbreaker) är inspelad i Los Angeles, varför?
– Vi åkte till Los Angeles för att få inspiration och för att hitta rätt vibe. Låten har en ganska sorglig text men melodin går i dur. Den är ledsen fast samtidigt ger den en känsla av hopp. Staden hjälpte oss att hitta den där stämningen.
Hann du göra något annat där än att hänga i studion?
– Nja, typ inte. Men jag träffade en massa låtskrivare och producenter. Sen blev det självklart lite sol och en tur till Venice Beach. Men mestadels var det jobb.
Det här med namnet måste vi också prata om, vart kommer Esther Vallee ifrån?
– Jag kan inte säga så mycket om namnet i sig just nu. Men jag har alltid velat ha ett artistnamn, jag tror att det kan vara en bra grej. På så sätt kan Sophie få fortsätta att vara något privat och jag kan gå in i karaktären Esther Vallee när jag står på scenen. Jag tror faktiskt att det har hjälpt mig att skapa ett bättre självförtroende både på scenen och privat.
Hon berättar att det härnäst blir ytterligare ett par vändor till Los Angeles där hon kommer att jobba i sessions med låtskrivare och producenter. I sommar väntar ett gäng festivalspelningar, följt av en klubbturné i höst. Samtidigt jobbar hon vid sidan av artisteriet för att klara sig ekonomiskt.
– Man får vara realistisk och inse att det tar ett tag innan man kommer att kunna leva på musiken. Men det ska det bli ändring på, det har jag bestämt.
Hur stor kan du bli?
– Jag vill nå hela vägen. Det känns lite klyschigt att säga det, men jag älskar det jag gör och man får väl inse sin egen potential. Jag har världens bästa team bakom mig, tror på mig själv och vet att andra gör det. Jag vet vad jag kan och vad jag har kvar att lära mig. Så jag hoppas att folk kommer älska min musik lika mycket om jag gör och förhoppningsvis kan det bli hur bra som helst.
Vad lyssnar du själv på?
– Det är väldigt blandat. Men när jag jobbar blir det ofta sådant som inspirerar mig såsom Tove-Lo, Dua Lipa och Zara. Men om jag bara lyssnar för att koppla av har det blivit mycket Khalid den senaste tiden, en blandning av pop, soul och R&B.
Slutligen har jag lånat en fråga av Kristoffer Triumf och Värvet, och undrar om du skulle vilja rekommendera något?
– Jag har blivit helt galen i ett fröknäcke som jag hittat. Men nu kommer jag inte på vad det heter. Men det är liksom knäckebröd med massa fröer, typ sådant som man kan göra ganska enkelt själv. Men jag är inte så bra på att baka så det som finns på ICA är helt grymt.
Crush (Heartbreaker) finns ute nu.
Glöm inte att följa Nöjesguiden på Facebook.
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 03, 2017.
