Samtidigt som hela världen faller ner i inflationens slukhål dignar White Lotus hotellbuffé över av alla tänkbara kapital.
2011 myntade sociologen Catherine Hakim begreppet “erotiskt kapital” i sin bok Erotic Capital: The Power of Attraction in the Boardroom and the Bedroom. Om du har svårt att sätta ihop ett och ett kan jag förklara att konceptet erotiskt kapital innebär att snygga människor har det generellt glassigare. De får ligga mer, tjänar bättre och är överlag mer framgångsrika i allt de tar sig för jämfört med fulisar.
Alldeles nyligen publicerade Lunds Universitet därtill en studie som stärker teorin genom att belysa två saker: 1. Snygga studenter får högre betyg. 2. Förutom när undervisningen hölls på distans, då sjönk betygen för de snygga tjejerna. Alltså. Sex är en valuta, men den är inte absolut. Den är förhandlingsbar. Den kan, precis som vanlig valuta, devalveras. Exempelvis när man blir gammal och ful(are) eller när man inte längre kan äga ett rum eftersom det fysiska rummet har ersatts med ett digitalt Zoom-fönster.
I andra säsongen av HBO-serien White Lotus är det erotiska kapitalet både högaktuellt och under ständig omförhandling. Men det är inte bara det kapitalet. Allt som tillskrivs värde läggs under lupp; pengar, sex, ungdom, integritet och till och med lycka.
På lyxhotellet White Lotus på Sicilien har bara de mest välbeställda råd att boka en svit. Allt är rent, snyggt, svulstigt och dekadent på ett glutenfritt sätt. Trots att de snorrika hotellgästerna har det ekonomiska kapitalet är de inte nöjda med vad de har – utan bittra för vad de saknar. Det finns alltid ett hål att fylla, om inte i plånboken så i själen.
Det välutbildade, intellektuella paret är avundsjuka på det korkade konservativa paret som varken tittar på nyheterna eller röstar. Men de är lyckliga. De är genuint lyckliga.
Också hos sonen, pappan och farfarn som reser “det gamla landet” för att hitta tillbaka till familjens italienska rötter puttrar konkurrensen under locket. Här är det ungdomen och kanske framför allt den manliga viriliteten som de äldre sörjer. Medan den unge och politiskt medvetne sonen i hemlighet avundas de okomplicerade spelreglerna som de äldre generationerna åtnjöt.
Faktum är att alla av hotellets gäster har något de saknar och som de glupskt söker hos andra. De enda som inte är betalande gäster, men som ändå tagit sig in i det allra heligaste (och dyraste) är två kvinnor från lokalbefolkningen. Inte nog med att de tillhör fel klass, de är prostituerade också. Samtidigt som de törstar efter pengar och självständighet är dem de enda på hotellet med ett överskott av det erotiska kapitalet. Men det spelar ingen roll eftersom de till skillnad från hotellgästerna är fast här. Och tid är det erotiska kapitalets naturliga fiende.
Om det finns en läxa att lära av White Lotus så är det att något alltid kommer saknas dig. Oavsett hur mycket du än har av kapitalen sex, ungdom och pengar. Att ha allt och ändå känna det pockande behovet av att ha mer är att vara människa. Det svarta hålet i bröstet ber alltid om påtår.
Det enda kapital som verkar spela roll i White Lotus är lycka. Och det är den enda valuta som inte går att köpa med en annan.
Läs även: Den opålitliga berättelsen om Spotify
