Umeåbördiga Duschpalatset är Sveriges kanske coolaste band just nu. Med en hyllad skiva bakom sig är de nu aktuella med “det svåra andra albumet”. Nu väntar den kommande turnen med kultbandet The Wannadies.
Duschpalatset består av Alva som sjunger och kör synt, basisten Carolina (kallas Carro av bandet) Nike - trummisen, och Viktor på sång och gitarr. Deras musik låter typiskt norrländskt skramlig, med influenser såsom Säkert! och The Wannadies. Texterna är ironiska och fyllda av humoristiska referenser. Jag blir nyfiken på var textraderna om att läsa Hegel och Lacan kommer ifrån:
Viktor: Jag pluggade idéhistoria när vi började med bandet. Typ i ett och ett halvt år. Där kommer nog några av referenserna i vår musik ifrån. Hade jag fortsatt plugga idéhistoria hade jag nog tonat ner det, känns lite “on the nose”. Men nu pluggar jag psykologi, och här handlar typ allt om hälsa. Så när jag skriver texter slutar det oftast med att låtarna blir antitesen till hälsa, till den här peppiga psykologatmosfären.
Texterna är knappast peppiga med återkommande teman såsom flykt från vardagen och allmän dysfunktion. På ett sätt kan det liknas vid en Stig-Larsson-roman (minus allt snusk), och på nya skivan sjunger de till och med om honom i låten Nyår.
Hur kom låtarna på nya skivan till?
Carro: Oj då, nya skivan är jättespretig.
Bandet börjar skratta.
Carro: Nej! Jag menar att processen har varit spretig. Vi jobbar fram låtarna tillsammans i replokalen.
Alva: Andra band kanske jammar ihop något “coolt”. Vi är nog mer textbaserade.
Nike: Nån kommer med en melodi och en text.
Viktor: Sen tar vi ut den nästan som man gör i skolan. Det låter väldigt platt Weezer-aktigt i början.
Bandet berättar att livespelningar varit viktiga under låtskrivningsprocessen, att låtar ofta formas av mötet med publiken. Under de senaste året har de ju inte kunnat spela så mycket live.
Nike: Mycket har hänt i studion istället för scenen. Vi har gett det mer tid. Testat mer olika saker.
Viktor: Det är enda chansen vi får! Vi lägger allt på det här kortet. Det är liksom det “svåra” andra albumet. Man kan inte komma med ett svårt tredje/fjärde album.
Carro: På första skivan låter nästan alla låtar som de gör live. Så är det VERKLIGEN inte här. Vi kan inte spela den här skivan live. Och det är najs! Varför ska man annars spela in musik.
Viktor: Det här var vår enda chans att ha med cowbell på en skiva.
Skivans bästa låt, Nyår, handlar om att vara besatt av Stig Larsson.
Viktor: Låten kom till 2018, den där sommaren som var så varm. Jag jobbade inte, men alla andra gjorde det. Gick runt utan riktning och kände mig helt tom. Jag tänkte: om nån ser mig skulle det bli helt skumt. Läste massa Larsson den sommaren och boken Nyår var så drabbande. Den handlar om om en man som sticker från allt. Den slog an mycket. Vissa grejer får man posera om. Men om man sjunger om Stig Larsson… Pär Wiksten som producerade låten satt ju bara och svor liksom “jävla gubbe” och så vidare. Det är lite spännande. Vet man vem han är så låtsas man oftast inte om det, man gillar honom i smyg nuförtiden.
Är det inte är rätt inne att gilla Stig Larsson?
Viktor: Jaaa kanske det… Du menar hela post-pk-rörelsen? Men låten är tre år gammal. Det här var ju innan Della Q så att säga.
För de som vet är det otroligt creddigt att spela med The Wannadies, ett band som bland annat tackat nej till att vara förband till David Bowie. Jag frågar Duschpalatset hur det känns att turnera med dom och bandet skruvar på sig lite i tystnad.
Nike: Pissläskigt om man ska vara ärlig.
Carro: Vad ska man ha på sig?
Alla suckar.
Alva: Vi brukar ju matcha ibland!
Carro: Det är skönt att matcha, då är man inte själv.
Nike: Det är så många spelningar ska man ha samma kläder på varje spelning? Eller ska vi ha en outfit per spelning?
Duschpalatset släpper sitt andra album Baby via Startracks den 26 november.
