Jonas Strandberg har gjort en dokumentär om notisen som publicerades i Avesta Tidning år 2001 och blev känd för sitt intetsägande innehåll.
I helgen hade Jonas Strandberg premiär för sin dokumentärfilm Det blev ingen cd. På plats var Nöjesguidens oavlönade barnarbetare Vincent Lewalski, som fick en pratstund med huvudpersonen själv.
Hur skulle du sälja in din dokumentär? Säg att Netflix letar nytt material.
– Jag skulle sälja in den som historien om Sveriges första virala hit. Notisen fick ju sin spridning under 2000-talet och det var då jag också kom i kontakt med den. Jag älskar komedi och har sett jättemånga standup-specialer och komedier, men det här är nog ändå det roligaste jag har sett i hela mitt liv.
Hur kom du på idéen att göra en film av det här?
– Jag var inne på Twitter någon dag och så dök den upp i mitt flöde, så tänkte jag att det hade ju varit skitroligt att kolla upp killarna i artikeln, hur gick det sedan liksom. Så jag skrev till de jag kunde hitta och sa att jag höll på med ett reportage. Det var inte sant, utan det var bara en ursäkt för att snacka med dem. Jag tror att det kan ha förstört mitt första intryck lite, sen när jag bestämde mig för att faktiskt göra en dokumentär av det.
Har du tidigare erfarenhet med film?
– Nej, inte alls. Jag har till och med problem med att spela in min standup. Det var när jag snackade om min idé i Arkiv samtal med Simon Gärdenfors som Albin hörde av sig och sa att han gärna hjälpte till, vilket jag tyckte var asfett. Jag hade verkligen inte kunnat göra det utan Albin Håkansson, Olle Forestam, och John Marklund.
Är du nöjd med filmen? Var den tänkt att vara så rolig som den var?
– Jag är faktiskt jättenöjd med filmen. Det är min första film och den är långt bättre än min första standup, det kan jag säga. Ibland skrattade folk vid scener som jag skulle tro var lite fina liksom, men det är ju roligt att folk tycker det är kul. Filmen handlar ju om något roligt. Jag var orolig i början att den skulle bli för akademisk, men jag är glad att det inte blev så.
Om ditt liv var ett choose-your-own-adventure, vilka beslut ska man ha tagit för att hamna där du är nu?
– Jag älskar sådana! Jag skulle nog säga att man börjar med 15 år av passivitet, att man inte tar några beslut liksom, man gör inget. Sedan när man börjar gymnasiet byter man helt stil och blir ett indiekid, med randiga tröjor och plattat hår. Och då går man över från att göra inget till att göra allt. Till slut inser man att det gör inget om något blir kasst, man kör ändå. Det är då man kan göra bra grejer, tror jag.
Nu har du publicerat en bok och gett ut en film. Vad är nästa medium för Jonas Strandberg?
– Oj, haha, påminn mig inte om boken, fyfan. Jag skulle faktiskt vilja göra en skräckfilm, har jobbat lite på idéer för en kortfilm. Det är väl i och för sig en film, men det är ju en annan genre.
Läs även: Komiker gör dokumentär om Det blev ingen cd-killarna
