“Inte alla män”-argumentet som påkostad science fiction-serie.
Yorick Brown är en hopplös slacker som när en barnslig dröm om att en dag bli en framgångsrik utbrytarkung. Att han är son till en senator är en anledning varför han kan fortsätta drömma, då mamma betalar hyran när hyresvärden bultar på dörren. Men när en plötslig massdöd utrotar alla män förutom just honom behöver Yorick göra det han fruktar allra mest. Växa upp.
Grundpremissen för Y: The Last Man är måhända en intrikat utgångspunkt för en porrfilm, men generande enkel för en sci-fi-serie. Men alla som någonsin öppnat serietidningen av Brian Vaughan och Pia Guerra, som tv-serien baseras på, vet att handlingen kan ta flera intressanta vändningar.
Hur skildrar man både en händelse som utrotat hälften av allt liv (även alla handjur har dött) på ett värdigt sätt, samtidigt som man dukar upp för ett äventyr? Det gör man inte. Y: The Last Man blir i slutändan en generisk sci-fi-historia som inte vet vilket ben det ska stå på. Allra bäst blir det när serien lutar mot äventyrsbenet och ser hur långt premissen bär den.
