Efter en ekonomisk härdsmälta av grekiska proportioner går storföretagen ihop för att köpa ut världens regeringar. Bolagsstyre ersätter demokrati och kongressens salar fylls av affärsslipsar som sätter sina egna intressen i första rum. Året är 2077 och den kapitalistiska skiten har träffat den futuristiska fläkten. Stor science-fiction säger ofta något om sin samtid – med subtila medel. Continuum gör det med ett baseballträ: ”EKONOMIN! FAN!” *SMOCK*
Ännu övertydligare blir det när terroristorganisationen Liber8 spränger skrapan i vilken ”the corporate congress” huserar – och släcker tiotusentals liv i processen. Bilden av ett höghus som trasas samman i ett moln av damm och rök är så starkt förknippat med elfte september att de lika gärna hade kunnat använda arkivbilder. Målen helgar medlen, menar organisationen som kämpar mot företagsdiktaturen och för ett demokratiskt samhälle. Men den riktiga twisten inträffar inte förrän de åtalade terroristerna smiter från en livesänd avrättning genom att utlösa en rumtidsexplosion som för dem och, av en händelse, framtidspolisen Kiera Cameron tillbaka till 2012.
Tidsresepremissen påminner om Terra Nova om man räknar bort dinosaurierna. Inga raptorer? Varför du då ska se den? Jo... För att... I vilket fall är tidsresor knepigt. Simpsons gjorde ett försök i ett Halloween-avsnitt där Homer lagar sin trasiga brödrost med en sten och i samma veva råkar slå hål på rumtidskontinuuiteten. Vad händer egentligen när man åker tillbaka i tiden, hur ödesdigra blir konsekvenserna av ens handlande? Förödande (Flanders blir envåldshärskare) eller godtagbara (alla människor får reptiltungor)? Men till skillnad från Simpsons verkar Continuum inte ens vara intresserade av att ställa sådana frågor. Problemet är att de måste det eftersom serien inte har något utöver tidsparadoxdramat att erbjuda. Kieras motivation att återvända till framtiden för att återförenas med sin familj är omöjligt att sympatisera med. Särskilt då hennes karl verkar ha fått sin personlighet kirurgiskt avlägsnad och det enda sonen bidrar till är barnskådisars dåliga rykte.
Redan i det första avsnittet etableras dilemmat som blir seriens moraliska nav. Kiera är den enda karaktären som är något så när likeable men hon jobbar för en despotisk företagsregim. De demokratiska terroristerna å andra sidan strävar efter en god sak men framstår bara som endimensionella superskurkar. Vem ska man heja på? Vidare är det ett stort problem att så få skurkar är införstådda i tidsjoxet. Det hela banar väg för en frustrerande evighetsloop av bovar som kommer undan. Räkna inte med några Justified-uppgörelser där polisen skjuter banditen i munnen.
Continuum är en trögflytande sörja av illa utmejslade karaktärer, vek story, ett koncept som aldrig lyfter och med en sci-fi-klädd samhällskritik som inte fastnar. Att Simpsons skildrar tidshoppande bättre på sju minuter än vad Continuum gör på en halv säsong säger allt.
Continuum sänds på kanadensiska Showcase.
