Ett avsnitt i andra säsongen av Louie inleds med att Louie CK stiger in i ett färgglatt Ikea-kök som uppenbarligen inte är hans eget. Han plockar en flasköl ur frysen och slår av kapsylen mot köksbordet. Med ett glänsande leende stiger hans fru in och frågar varför han inte använde flasköppnaren som ligger i lådan bredvid. Men i slutändan kan hon inte annat än falla för den spjuveraktiga pojkcharm som Louie utstrålar, med bakvänd keps och allt. ”Louie”, säger hon och skakar kärleksfullt på huvudet. ”I love you”. Sedan stannar allt upp. Han fixar det inte. ”Are you folks seriously buying this shit?” frågar Louie och avbryter hela sitcominspelningen. Scenen sätter fingret på det stora problemet som alla sitcom-serier brottas med. Allt som händer utgår ifrån att huvudrollen är universums mittpunkt – där sluskiga huvudrollsmän alltid får de sexiga birollskvinnorna på fall. Få serier lider lika mycket av det som Anger Management med Charlie Sheen.
Efter att ha fått kicken från succéshowen Two and a Half Men, spenderat fantasisummor på knark och strippor samt avfyrat osammanhängande rants om tigerblod, trollkarlar och rockstjärnor från Mars blev Charlie Sheen ett öppet fönster mot den kokainstinna Hollywoodnihilismen. För den fallne stjärnan kom Anger Management lika lägligt som en livboj. Och redan i första scenen tar han tillfället i akt att läxa upp Chuck Lorre för att han sparkade honom från Two and a Half Men och ersatte honom med Aston Kutcher.
”Du kan inte avskeda mig. Jag slutar. Tror du att du kan ersätta mig? Det blir inte samma sak. Du tror att jag förlorar, men det gör jag inte. Jag... ni fattar.” Kameran zoomar ut och vi ser hur han demonstrerar för deltagarna i sin terapigrupp hur man kan använda en uppblåsbar docka som en känslo-ventil. Innan den första scenen är slut har vi fått träffa Charlie, hans fyra terapi-deltagare, grannen och hans dotter. Sedan möter vi exfrun, exfruns pojkvän, Charlies KK och den bondförnuftiga bartendern Brett. Därefter de sex deltagarna i fängelsets terapigrupp. Vad de har gemensamt? De har alla fastnat i omloppsbana runt Charlie.
Anger Management är en megalomanisk serie som lever helt på Charlie Sheens bedrifter som ”galen Hollywood- kändis” snarare än egna meriter. Där Two and a Half Men utgick från dynamiken mellan Charlie Sheens och Jon Cryers karaktärer bygger Anger Management uteslutande på Charlie Sheen. Vilket är en bevisat instabil grund att bygga sitcom-slott på. Att manuset är katastrofalt hjälper inte heller till. Men trots uselt skrivna och levererade skämt lockade det första avsnittet 5,74 miljoner tittare och blev den största sitcom-premiären i kabel-tv-historia. FX jublade och beställde 90 nya avsnitt.
Så, Louie. Är det svar nog på din fråga?
