Trots de nästan bisarrt simpla textraderna finns det någonting instinktivt sympatiskt hos albumbästa Down. Kanske är det distansen till vokalerna, intrycket är att Geti står i mitten av ett stort rum och ropar banaliteter till en road omgivning, kanske är det den lekfullt plinkande instrumentalen. Just denna distansering används dock bitvis till överdrift på resten av albumet, vilket ger ett oengagerat intryck tillsammans med de ofta sömniga röstlägena. När effekten används i lagom dos och synkar med produktionen, som på I, Testarossa, skapas dock en sällsynt drömlik stämning.
Skivbolag:
Artist:
