Stephen Bruners karriär är fascinerande. Med Erykah Badu som mentor växte hans alias Thundercat fram i takt med att han började skriva egen musik. Sedan dess har han vunnit en Grammy och arbetat tätt med Kendrick Lamar. På albumet Drunk från 2017 kombinerade han funk och r´n´b på ett finkänsligt sätt och It Is What It Is fortsätter på samma bana. Stephen har själv beskrivit albumet som hans 808s & Heartbreak. Analogin med Kanye Wests avantgardistiska, och kanske bästa, album håller faktiskt. It Is What it Is är innovativ och vågad men har fortfarande ett grove som har funnits sedan tidigt 70-tal. Flying Lotus, som har varit med och producerat albumet, hjälper dessutom till att hålla ljudbilden behagligt psykedelisk.
The Isley Brothers, George Duke och Funkadelic är namn som kommer till en när man lyssnar på It Is What it Is. Om de inte var för de populärkulturella referenserna och inhopp från artister som Steve Lacy och Childish Gambino skulle vissa låtar kunna komma från en helt annan tid. De funkiga basgångarna och kreativa melodierna gör att man snabbt försvinner in i Thundercats värld. Black Qualls släpiga komp för tankarna till The O´Jays samtidigt som Thundercats mjuka falsett håller en i ett fast grepp. På Fair Chance får Thundercat stöd av Ty Dolla Sign och Lil B när han sörjer sin framlidne vän och kollega Mac Miller. Albumets bästa låt Dragonball Durag är ett renodlat mästerverk. Thundercats längtan efter intimitet är silkeslen men samtidigt fruktansvärt svängig.
Det afroamerikanska funkarvet lever vidare genom Thundercat. It Is What it Is tar i sorg, längtan och kärlek precis som r´n´b och funk alltid har gjort men uttrycket är paketerat på ett modernt sätt. Bakom den ungdomliga lekfullheten som genomsyrar Thundercats alster gömmer sig ett musikaliskt geni.
