Linköpingsbandet The Polaroids låtar som många andra band.
The Vaccines. Arctic Monkeys. Mando Diao.
De ser också ut som många andra band.
Tajta skinnjackor. Solglasögon inomhus. Rufsig lugg.
Och de sjunger också om samma saker som andra band
Live fast, die young. Ingen förstår mig. Uppgörelse med tonåren
Så då kan en fråga sig, behöver vi fler indiekillar? Och svaret är självklart ja. Trots att den här genren av indieband påminner om varandra så tror jag att igenkänningsfaktorn är en stor anledning av varför jag tycker om den här typen av musik. Det påminner om mina tonår, om drömmarna att komma bort från vardagen och till äventyren. The Polaroids kanske inte har ett “eget” sound, men de behärskar musikstilen, estetiken och känslan utomordentligt bra. Hela Whatever Makes a Profit är grym. Favoriten på skivan är Blue sunset och Night arrival. Om året var 2006 hade The Polaroids kunnat regera tillsammans med The Strokes.
