The New Pornographers har aldrig levt till supergruppförväntningar om att vara en arena där genier låter sin kreativitet kollidera. Från början var det snarare en tillfälle att leka med de gemensamma underliggande powerpopdrömmarna utifrån olika perspektiv. För Carl Newman ett utmärkt tillfälle att snida på sitt välbalanserade pophantverk tillsammans med likasinnade, för Neko Case en chans att sjunga något lite glättigare än på egen hand, och för Dan Bejar ett sätt att inte behöva släppa taget om Ziggy Stardust-drömmarna medan hans Destroyer-alias tog honom till allt mer utmanande världar. Så har det fortsatt med imponerande konsekvens, och fans av endera part i Vancouvertrojkan har hittat sina guldkorn på det ena spretiga och smått geniala albumet efter det andra.
Men nu har något hänt. För Carl Newman har The New Pornographers blivit heltidssysselsättningen, och när de andra två prioriterat bort det gemensamma turnerandet har han oförtrutet kämpat vidare med skickliga och lojala men mindre namnkunniga medarbetare. På Whiteout Conditions har maktbalansen så rubbats fullständigt, när Dan Bejar som en del i treenigheten valt att lämna helt.
Carl Newmans popkonstruktioner är som alltid oantastliga, och har nu smyckats med antydningar till tidigare ohörda elektroniska detaljer bland annat i rytmerna, som till exempel innebär att botten i This Is the World of the Theatre nästan hade nästan kunnat vara Madonna 1984. Hans kompetens garanterar att The New Pornographers alltid innebär den mest utsökta powerpop som erbjuds, och att konnässörer av balanserade vokalharmonier i flera stämmor får sitt lystmäte i sånger som Colosseums.
På samma sätt är Neko Case lika förlösande som alltid, och möjligen ges hon till och med lite större röstutrymme här än vanligt. Hennes klockrena stämma gör sig ständigt fantastiskt väl i den intensiva popkontexten, med Kirsty MacColl som sin eviga och enda matchning.
Men utan Dan Bejar saknas de enstaka lite distanserade glamtendenser som han på varje tidigare album bidragit med, och därmed fattas också de antydningar till farlighet. The New Pornographers framstår därmed som mer enhetliga och sammanhållna, men de har samtidigt blivit en aning mindre äventyrliga och oberäkneliga.
