På sin nya skiva gör svenska The Field långa, repetitiva låtar, någonstans mellan atmosfärisk house och smal Jon Hopkins-techno. Oftast är det som om musiken bara matar på, som ett spår som fastnat i en loop, men som sedan lossnar och tuffar vidare. Det är gärna knastrigt, ekande och dunkelt, aldrig muntert eller onödigt lättillgängligt, inte ändå både mer nedtonat och mer försynt än tidigare. Musik som är bra som sällskap när man behöver fokusera på annat, men ändå inte vill vara ensam i tystnad. Det gör inget om man glömmer att lyssna en stund, det är ändå inga tvära kast ljudmässigt, utan det kommer sannolikt att låta ungefär likadant som tidigare. Detta gör även att det är svårt att tröttna på ljudbilden, den håller in i det oändliga och låter en upptäcka nya nyanser efter hand. Ungefär som att lyssna på naturen.
The Field – Infinite Moment
Skivbolag:
Artist:
