Stunderna vi värdesätter idag kan inte lovas i morgon. Det gjorde 2020 oss olidligt medvetna om. Istället försöker vi samla och koncentrera tiden. I en tröja som vi växte ur för flera år sedan, men som fortfarande är av ovärderligt sentimentalt värde. I ett bilderalbum eller i ett smycke som fått ärvas genom generationer. Eller så gör vi det genom musiken. Där kan vi återuppleva det som varit men också fly vad än som händer nu.
SG Lewis släpper sitt debutalbum, en hyllning till det nuvarande ögonblicket. “Att dansa tillsammans kanske inte alltid finns där” säger SG Lewis om albumet. Men samtidigt som Times hyllar nuet, är soundet till stor del inspirerat av New Yorks discoera under 70-talet. Då var dansen och klubben en tillflyktsort, en plats för annorlunda uttryck och eufori. Times är en tribut till verklighetsflykten och en önskan om att få återskapa den igen.
Med på albumet gästar bland andra Robyn, Nile Rodgers och Lucky Dave. Genom hela albumet håller SG Lewis oss på tårna, med mer klassiska discoinslag, housebeats och elektronisk pop. Som bäst är SG Lewis i sin minimalism, där ett starkt beat får skina. Som i Back To Earth och Times. Dessvärre är saker som “värst” när det rör sig allt för mycket åt mainstream-pop:en. Bortsett från det är Times ett klubbvänligt glädjerus som bör spelas på varenda hemmadisco i fortsättningen..
