Rose Elinor Dougall, kanske mest känd från popbandet The Pipettes från det tidiga 2000-talet, är aktuell med en ny soloplatta. Tanken med A New Illusion var att Dougall ville komma bort från allt stök som en skivinspelning kan innebära, så hon bestämde sig för att bara sitta vid pianot och sjunga om att skaka sig fri från relationer och att finna trygghet i sensommarens gula ljus. Rose Elinor Dougall har lagt stort fokus på storytellning, och har med skivan bearbetat sitt liv som 20-åring. A New Illusion känns nästan som ett sånt där brev som vuxna skriver till sitt yngre jag.
Och det är precis vad den här skivan är, väldigt lugn och opretentiös. Det är fint och modigt att inspelningarna fungerat som något form av terapi, och jag gissar på att Rose Elinor Dougall haft ett stort behov av att skriva av sig alla berättelser. Men när man jobbar på det här sättet finns det en risk att en glömmer bort mottagaren. Jag har lite svårt att förstå mig på A New Illusion, eftersom personligt kan vara exkluderande. Dock spelar hennes bror Tom Dougall från TOY (som jag tokhyllat) på skivan, och det är alltid roligt att hitta musiker man tycker om i andra konstellationer.
