Det som skiljer Rick Ross från många av hans rapkollegor är hans flowmässiga flexibilitet och hans enastående öra för beats. Det gör att han kan snickra ihop ett säkert kort som Mastermind, och komma undan med det. Han behöver inte pusha några kreativa gränser. Han kan fortsätta med sin materiella skrytrap. Man köper det, för han gör det med en sådan precision. Från det pompösa skrål-flowet på hårda War Ready till den mer lättfotade elegansen på Supreme skaver det aldrig, Ross känns naturligt klädsam i albumets alla element. Mängden gästspel känns också, med undantag för enerverande French Montanas dubbla medverkan, väl avvägd. Bland annat rappar Lil’ Wayne en av sina bättre verser på länge på utmärkta avslutningen Thug Cry.
Skivbolag:
Artist:
