Michael Oakley - Introspect

Christoffer Bertzell 00:00 3 Apr 2019

Med EP:n California 2017 slog Michael Oakley ner som en bomb i synthwave-genren. Med det nya albumet Introspect drar han inte ner på sin 80-talsglans utan sprider ut den än mer på ett sätt som tar honom även en bit utanför synthwaven. Genom att grotta ner sig i 80-talspop och italo disco bär dessa låtar en större lättsamhet som gör dem pricksäkert mer katchiga men saknar mer av debutens (och även synthwavens) melodiska vemodighet. Albumet är i kortaste laget och tyvärr slarvar han bort det inledande och avslutande spåren som mycket väl hade kunnat bli längre ”riktiga” låtar. Detta album må sätta en annan prägel på honom som artist, men retroälskare lär omfamna detta albumes snygga produktion och fantastiska melodier likväl.

Skivbolag: 
Artist: 
0 Kommentera

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Fler musikrecensioner

Mark Lanegan Band - Somebody’s Knocking

Att Mark Lanegan som få andra klarar att fånga essensen hos både Nick Cave och Iggy Pop vet vi sedan länge, och här är det mörkt och hotfullt som sig bör, med lager av gitarrer, mullrande pukor och tung elektronik. Det är mäktigt, suggestivt och… lite förutsägbart, va?

Berhana – Han

Berhana har lyckats hålla sin skimrande r’n’b under radarn sedan han debuterade med sin självbetitlade EP 2016. När Donald Glover, även kallad Childish Gambino, använde låten Gray Luh i serien Atlanta blev uppmärksamheten dock påtaglig. På debutalbumet Han lyckas Berhana inte bara presentera r’n’b som injekterats med psykedeliska och funkiga influenser. Hans bakgrund som manusförfattare bidrar förmodligen också till albumets konceptuella inramning som är minst sagt filmisk.  

Battles – Juice B Crypts

Juice B Crypts är den mest stressframkallande skiva jag har lyssnat på i år. Soundet består genomgående av gälla, osammanhängande och disharmoniska ljudeffekter från något oerhört enerverande datorspel i höghastighet eller, jag vet inte, Skrillex? Låtarna är i stor utsträckning helt olyssningsbara och för att vara helt ärlig så blev jag tvungen att hoppa över delar av vissa spår på grund av oljudsframkallad ångest.