Hur många breakdowns kan du få med på en platta? Det är möjligt att Lamb of God omedvetet har lyckats ta sig in i Guinness rekordbok.
Åttonde albumet in i karriären och jänkarna ser ingen anledning att försöka ändra på sitt vinnande koncept. Det är förståeligt, de har varit med och perfekterat den amerikanska metalcore-genren från början, men det behöver nödvändigtvis inte betyda att de måste vara så förbaskat tråkiga.
För det är precis vad Memento Mori är. Tråkig. Redan två låtar in kan du läsa av musikens dramaturgi som om du satt med notbladet i näven. Först mot slutet av plattan när Chuck Billy thrashar till det och tempot för första gången dras upp blir det intressant. Det håller plattan ovanför ytan, men är allt för lite för att väga upp ett annars svagt album.
