Ibland kan den där ambitionen att slippa riskera att upprepa sig, att söka nya sammanhang, riskera att lägga krokben för en artist. Förnyelsen blir ett egenvärde, dogman blir viktigare än kreativitet och kvaliteten blir lidande. Lex Ryan Adams. Lex Sturgill Simpson. Kansk Lex Beck?
Så när Christian Kjellvander efter 7-8 soloalbum och ytterligare ett antal Loosegoatsalbum söker nytt sällskap hos Tonbruket, och under 24 timmar låter dem ta sig an hans snabbt framtagna låtskisser och berättelsefragment hade det kunnat ta många vägar.
Lite trevande börjar det mycket riktigt med Yacht in the Fog. Andreas Werliin improviserar på trummor medan alla inblandade bidrar med blandat prylskramlande bakom Christian Kjellvanders berättande, och lyssnarens farhågor om konturlöshet börjar ta form. Men halvvägs genom det drygt sju minuter långa stycket har suggestionen gripit tag, och en mässande manskör driver obönhörligt och effektivt på i riktning mot albumtitelns domedagsstämning.
Tidal Wave och Loneliest Woman in the World är mildare och mer melodiska, och den Christian Kjellvander vi känner från förr är igenkännlig i sin mjukt auktoritära sångstämma. Samtidigt är även de långa suggestiva stycken som genom upprepning, nyansering och fördjupning bygger mäktig suggestion och fullföljer inledningens dramatiska mörka anslag. De bär konstellationen mot det egentliga nyckelverket, som upptar vinylupplagans hela B-sida och som är ett av de mäktigaste verk som har gjorts i landet.
I den tredelade och total mer än 22 minuter långa Normal Behaviour in a Cutting Garden överträffar Christian Kjellvander sig själv. Hans omväxlande berättande och sångpartier är fullt i klass med de bästa stunderna hos Nick Cave, och den parallellen är än mer adekvat genom att han i Tonbruket hittat sitt eget The Bad Seeds. Utöver nämnda Andreas Werlin är Martin Hederos balanserande och utsökta piano, Johan Lindströms ödesmättade pedal steel och allra mest Dan Berglunds fantastiskt innovativa bastoner - samtidigt drivande, återhållsamma och melodiskt flyhänta - avgörande för att lyfta Doom Country till ett sant mästerverk.
