När John Cale spelade in Music For A New Society befann han sig den djupaste av sina många livskriser. Det bidrog till att göra skivan till hans allra bästa under en 50 år lång karriär, och hans allra mest oroande. Men själv var inte nöjd nöjd med produkten, så med dagens elektroniska och digitala möjligheter tillgängliga bestämde han sig för att spela in hela skivan igen.
Han har beskrivit hur han under arbetet med M:FANS kom att avsky alla de karaktärer som fanns med på skivan. Men när hans gamla edsvurne stundtals frände och stundtals ärkefiende Lou Reed avled övergick smärtan från ursprungsinspelningarna till ilska, och If You Were Still Around som är numera dedikerad till Lou Reed är om möjligt ännu mer oroande än originalversionen.
Delar av originalinspelningarna är samplade, behandlade och förvridna intill oigenkännlighet, något stycke är helt utelämnat och ersatta av ett preludium och ett par nya titlar. Även mer konventionellt arrangerade låtar sprakar av ljudcollage och elektroniska experiment, och tunga Thoughtless Kind komplett med Autotunebearbetad röst tangerar Trent Reznors främsta stunder, medan Changes Made manglar tungt och Sanctus (Sanities Mix) är rent diabolisk.
Samtidigt släpper han även i komplexa kakafonier som Taking Your Life In Your Hands fram den där mäktiga barytonrösten som människor som Nick Cave ägnat hela karriärer åt att försöka komma i närheten av. Än mer så ger han i den stilla pianoballaden Broken Bird och i Chinese Envoy, som är det närmaste en vanlig poplåt John Cale kommer den här gången. Det enda smolket är att hans absoluta mästerverk Close Watch slarvas bort i elektronisk lekstuga.
Låtarnas styrka är på förhand givna och John Cales röst är lika stark som i hans ungdom. Produktionen och arrangemangen är inte bara det modigaste man kan föreställa sig från en artist 2016 (möjligen med undantag av David Bowie) utan också perfekt genomförda. Liksom Music For A New Society för mer än 30 år sedan i sanning var musik för ett nytt samhälle är M:FANS lika hyperaktuell idag. Men även om John Cale ny tar sig an omgivningen med vrede snarare än med uppgiven sorg är utsikterna för det samhället lika mörka den här gången.
Egentligen finns här alltså ytterst lite som skulle motivera något annat betyg än det allra högsta. Hade John Cale bara inte begått det strategiska misstaget att presentera M:FANS rygg mot rygg med en nyutgåva av originalet Music For A New Society hade det inte varit någon tvekan. Men i relation till det oantastliga mästerverket kommer nyinspelningen om än knappt till korta.
