Att Ison jämför sig själv med Jay Z, talar om att han sitter på tronen, som om han hade samma status i Sverige som “Hova” har i USA, är förstås löjligt. När Jay Z och Kanye West släppte Watch the Throne satt de onekligen på den amerikanska hiphoptronen. Ison har inte varit nära någon tron på tio år.
Ändå är inte Jay Z-liknelsen helt fel. För när det kommer till soundet och Isons valda väg i det moderna hiphop-Sverige, påminner rapparen om den amerikanska multimiljonären. Ison har valt samma taktik som Jay Z de senaste åren. Han försöker inte vara i framkant, hänga med i de nya generationernas stil och uttryck. Istället erbjuder Ison gamla, stabila, men välproducerade beats. Han rappar självgott likt Hova, snyggt och säkert. Ison låter sig vara farbrorn, förlegad men självsäker och högklassig. Rollen passar honom bra. Rapparen är nästan bättre än när Ison och Fille var som störst. Deras gamla hits känns omoderna, nästan pinsamma. Tronen däremot känns tidlös.
Skivbolag:
Artist:
