Den dagen jag hörde När det blåser på månen på radion, var jagövertygad om att jag aldrig, aldrig skulle kunna annat än älska Kent. Jag hade förstås fel, för när debuten följdes av Verkligen, orkade jag inte längre älska Kent. Jag kände mig sviken, eftersom Verkligen inte förmådde göra samma intryck på mig som Kent.
Isola är den skiva jag ville ha när Verkligen kom. Den skiva där deöverträffar sig själva, den skiva där de återigen talar direkt till mig. De gör det med stråkar, med bilder Joakim Berg tidigare bara lyckats skissasom nu framstår tydliga som färgfotografier, med den pretentiösa produktionde troligen alltid behövt, men som de kanske inte vetat att de behövt.Resultatet är i vilket fall som helst den Kentplatta som jag längtat efterutan att veta.Skivbolag:
Artist:
