Jag vet att jag är ute på tunn is här, jag jobbar ju ändå på Sveriges enda tidning med en självutnämnd Hov1-reporter. Frasse Levinsson älskar Hov1 som han bara kan älska bångstyriga kändisar och stel stämning på tv.
Själv hatar jag bångstyriga människor och stel stämning. Om ni är som jag satt ni längst bak i klassrummet och tröstade er med att det oundvikligen skulle gå åt skogen för de kaxiga, jobbiga killarna som var otrevliga mot läraren. Att se Hov1:s framgångar är att få den världsbilden omkullkastad.
Dom sa att "din attityd tar dig ingenstans"
Jag sa "om ingenstans är platsen där jag finner allt"
De kaxiga killarna vann???
Att kalla Hov1 kaxiga är lågt hängande frukt. Att jämföra dem med Snook är också en trött spaning, jag vet, men den är i det här fallet både sann och relevant. Oscar Linnros har nämligen proddat delar av plattan. Vindar på Mars är inspelad i Costa Rica gissningsvis för att det gav dem störst möjlighet att instagramma bilder utan tröja, innehåller 9 spår och blir bandets tredje på två år.
Plattan är full av låtar som kommer tonsätta vår sommar, spelas på studentfester och utspring och bli soundtracket till förälskelser och uppbrott. Veronica Maggios magiska inhopp kan bredda fanbasen från 18-åringar på studentflak till 30-åringar på Trädgården, och den energin och det momentum som bandet åtnjuter hörs i musiken.
De bränner veken i båda ändar, full fart framåt, och kanske är det framgångsreceptet? Bandet hänger sig helhjärtat till sin musik som om inga andra alternativ fanns.
