House of Love, House of Love, House of Love, vad ska jag säga? Ni har ingenting att stå till svars för. Ni har gjort en ung journalist
mycket glad. Jag älskar er. Jag tackar er. Jag är er skyldiga mycket. Varför? På grund av [I]The House of Love[/I], [I]A Spy in the House of
Love[/I] och [I]Babe Rainbow[/I] naturligtvis. Kanske också [I]Audience with the Mind[/I]. Jag är väldigt förtjust i [I]Erosion[/I] och [I]Hollow[/I].
House of Love, ni har gett mig så mycket.
Bandet som splittrades för drygt tio år sedan är tillbaka. I alla fall Guy Chadwick, Terry Bickers och Pete Evans. Reunionskivan har fått namnet [I]Days Run Away[/I]. Klingar namnet bekant? Broder Daniel har ständigt haft fyra ben att stå på: Kate Bush, Jesus and Mary Chain, The Smiths och The House of Love. Henrik Berggren har lyssnat på Christine fler än en gång. Har tagit stort intryck av House of Loves estetik och inspirerats av deras titlar. House of Love är ett band som av musikskribenter brukar kallas "inflytelserika". [I]Days Run Away[/I] kommer inte bli ihågkommen som inflytelserik. Den är väldigt många år för sent ute. Men klass och stil dör aldrig, och House of Love spelar fortfarande lågskorna av flertalet indieband av
idag. [I]Gotta Be That Way[/I] är så tjusig. Skivans höjdpunkt. I klass med gamla smycken som [I]Safe[/I], [I]Destroy the Heart[/I] och [I]Shine On[/I].
Titelspåret [I]Days Run Away[/I] är väldigt snygg den också.
Det är inte helt oproblematiskt att återförenas, släppa skiva och samtidigt behålla något slags värdighet. House of Love modell 2005
lyckas oförskämt bra.Skivbolag:
Artist:
