Gorillaz har släppt sitt nya album, Cracker Island, och det första jag noterade var att det ligger många intressanta samarbeten bakom projektet. Trots detta lyckas sångaren Damon Albarn behålla sitt fiktiva bands karakteristiska triphop-sound i flertalet av de tio låtarna.
Gästartisterna på Cracker Island är: Thundercat, Stevie Nicks (Fleetwood Mac), Adeleye Omotayo, Tame Impala, Bootie Brown, Bad Bunny och Beck. Musiken får en att längta till varmare tider, men fastän Damon Albarn kommer till Way Out West i sommar så är sannolikheten att någon av de nämnda artisterna gästar spelningen liten, eftersom han istället för att spela med Gorillaz ska spela med sitt andra band, Blur.
Tillsammans med producenten Greg Kurstin tog det Damon Albarn elva dagar i Los Angeles att spela in skivan. Kortfattat kan man beskriva musiken som alternativ, drömsk, experimentell och lekfull. Tanken är att varje låt på Cracker Island är en utopisk ö som ligger i en fiktiv oas. När jag lyssnar på låtarna får jag känslan av att Kurstin och Albarn hade elva roliga inspelningsdagar.
På skivans bästa spår, New Gold, gästar Tame Impala och Bootie Brown. Det som höjer låten från bra till jättebra är Tame Impalas indie-rockiga sound och Kevin Parkers mjuka sångröst i refrängen. En annan riktigt bra låt är Silent Running med Adeleye Omotayo. Den är skönt drömsk och påminner om The Avalanches-låten Running Red Lights.
Albumet innehåller en salig blandning av electronica, psykadelia, modern dub, hiphop och alternativ pop och rock med drömska syntar. Ett spår som dock skiljer sig från detta är den jazziga latinopop-låten Tormenta där Puerto Rico-stjärnan Bad Bunny gästar med sin spanska sång.
Kort och gott – Cracker Islands starka bredd av sköna låtar resulterar i ett välförtjänt högt betyg. Jag återbesöker mer än gärna dessa utopiska öar.
