Ibland räcker varken berättigad legendstatus eller oantastlig låtskrivarkompetens. För när mannen bakom Sex Pistols låtskrivande, bakom Rich Kids geniala poppunk och bakom den ena kultklassikersingeln med The Spectres och Hot Club efter den andra återvänder med ett soloalbum finns inget av det vi älskat i hans musik för kvar.
Assisterad av andra rocklegender som Earl Slick, Slim Jim Phantom och Chris Spedding serverar han på Good to Go stabbig mat-och-potatis-rock som blivit stående för länge i mathissen från köket pubens källare. Den är lättigenkännelig med sina stadiga bluesrockstrukturer och rejält mättande, men gråfärgad, smaklös och helt utan vare sig glädje eller nyfikenhet. Glen Matlocks visserligen charmerande breda Londondialekt räcker inte för att täcka bristerna i sångröst, och bara när standardpubrocken slår över i rockabilly i Sexy Beast blir det lite underhållande.
