Sarah Assbrings alias Hunden från havet har alltid ett i grunden ganska sorgmodigt, oskuldsfullt och skört sound. För den som lyssnar slarvigt kan det tyckas som om det knappt skiftar mellan de olika albumen.
Men ger man henne tid, så öppnar sig tydliga dörrar av influenser, mellan allt från gammal svensk, jazzig vispop till, som nu, en helt värld av musik. Här finns kinesiskt stränginstrument, japansk flöjt och arabiska stråkar. Detta är hennes bredaste skiva, rent musikaliskt. Hon sjunger även starkare och trotsigare, som om hon den här gången verkligen måste få människor att lyssna. Vilket säkert stämmer, då texterna handlar om vår plats på jorden och vad vi gör med den (det är inte optimistiskt).
Eftersom jag är ett fan av mat uppskattar jag dessutom låttitlarnas ordlekar med olika livsmedel, såsom Ding Sum, Nougat Mind, Breadandbutter och Kouign-Amman. Just inslagen av det som slarvigt brukar kallas ”världsmusik”, är det som gör skivan spännande och oss medvetna om att pop inte enbart är ett västerländskt koncept.
