När Sveriges största entertainer Daddy Boastin' solodebuterar, efter att ha retat våra smaklökar med Teddybears Sthlm och The Latin Kings, lyckas han göra ragga som är så blågul att den är som gjord att dansa runt midsommarstången till. Det vet han, och det vill han; omslagbildernas ljusblåa kostym med gul skjorta är en så vänlig, kärleksfull och inbjudande provokation mot rasister att man jublar redan innan man lyssnar på skivan.
Sedan jublar man ännu högre. Daddy Boastin' blandar friskt bland allt som är lättillgängligt och kul, med Timbak (sic!) blir det en mix av raggamuffin och hiphop, och tillsammans med Dogge jublar han över mötet mellan Latino och Rasta. Singeln Efterlyst, som du redan hört på radio, är inget annat än schlager i bluebeattappning och är det mest medryckande i den genren sedan My Boy Lollipop. Med den skulle Daddy Boastin' kunna radera Sven-Erik Magnusson från folkparksscenen för evigt, om han ville.
Daddy Boastin's sätt att hantera det svenska språket är en ren kärleksförklaring, om än inte särskilt konventionell vare sig till uttal eller användning av personliga pronomen eller bestämningsartiklar. Texterna är fullständigt geniala, med nödrim värdiga melodifestivalen ("Jag vill ha sin kärlek varm som solen, inte kall som Nordpolen"). Han hämtar sina metaforer från TV3-reklamen, "kör runt i bil och köper Happy Meal" och beskriver sig själv och sitt libido som Karamellkungen.
Daddy Boastin vet att han kommer att bli en barnfavorit, och han tar sitt sociala ansvar. Värsting, en ganska rak översättning av A Message to you, Rudy, är en svavelosande predikan om vådorna av gangsta-livet. På Bra sjunger Boastin' operaarior som värsta Bounty Killer, medan han varnar för rökningens faror och uppmanar oss att borsta tänderna för att slippa dålig andedräkt. Obalans är en ekologilektion på basnivå, komplett med uppmaningar att gå med i Greenpeace.
Men ibland krävs det målsmans sällskap för att släppas in i Daddy Boastin's värld. Gamla TLK-livefavoriten Musmannen förevigas äntligen, och även om den bygger på Batman Theme är texten knappast barntillåten. Ännu hårdare blir det när Boastin's karaktäristiska mullrande stenhårda toasting släpps lös på Iskall karaktär.
Om ett år kommer vi att vara generade över att vi spelade Efterlyst så jävla högt med alla fönster öppna trots att vintern inte riktigt tagit slut. Men gjort är gjort, och just nu finns det inget roligare.
