Austras hyllade debut följdes upp av tre års non-stop-turnerande. När de nu är tillbaka med andra albumet är Katie Stelmanis karakteristiska dramasång det första som känns igen. Utöver det har det hänt en hel del. Soundet är stompigare och mer houseinspirerat, lite som när Florence and The Machine lämnade indiediskot för att göra hits för sportarenor tillsammans med Calvin Harris. Men det här är långt ifrån lika publikt och lättsmält, Olympia är fullpoppad med knorriga ljud, syntslingor och fler rytminstrument än vad jag kan räkna till. Till skillnad från förra gången då Stelmanis var den tydliga ledaren så har sexmannabandet jobbat mer tillsammans med låtarna den här gången. Kanske var det inte en helt igenom bra idé.
Skivbolag:
Artist:
